Fel köpare kan skada konkurrensen

Torsdag förmiddag. En av finanskrisens mest turbulenta veckor böljar över världens börser. Klockan 09:30 kommer pressmeddelandet: Riksbanken sänker reporäntan med 0,5 procentenheter, den andra rejäla sänkningen på kort tid. Denna gång ner till 3,75 procent.

Torsdag eftermiddag. Nytt pressmeddelande: Statliga bolåneinstitutet SBAB följer efter och sänker sin tremånadersränta med 0,60 procentenheter.

Även Nordea sänker under eftermiddagen, med 0,25 enheter, men övriga banker säger att de ska »avvakta utvecklingen«. Deras incitament att inte skynda på en sänkning är tydlig. Ligger de kvar utan att sänka en halv procentenhet tjänar de sammanlagt femton miljoner kronor – om dagen.

SBAB har som uttalad strategi att göra bolånen billigare i Sverige, och faktum är att de reagerat snabbt på Riksbankssänkningarna. I dagsläget har omkring nio procent av de svenska villa- och bostadsrättskunderna lockats av villkoren och valt att lägga sina bolån i just SBAB.

Det som skiljer SBAB från andra bolåneinstitut är att de ägs av staten och de har därför, trots sin storlek, låga upplåningskostnader och lägre påslag än konkurrenterna. Sedan över två år står de på regeringens lista över statliga bolag för försäljning. Trots SBAB:s funktion som bolånekundernas prispressare – och trots finanskrisen – står de fortfarande kvar.

Kicki Westerståhl, chef för Konsumenternas bank- och finansbyrå, tror att SBAB har bidragit till att konsumenter i dag är mer medvetna om både lån och villkor, förutom att ha pressat priserna.

– Om SBAB försvinner som aktör minskar konkurrensen och det är inte bra, säger hon.

Hur skulle då marknaden förändras av en försäljning? Ja, det beror på vem som köper, och det är ingen vild gissning att någon av de fyra storbankerna gärna öppnar plånboken för att eliminera sin konkurrent.

En snabb titt i historieböckerna ger att det inte är första gången en liknande affär i så fall görs inom bankvärlden.

När Svenska Handelsbanken 1997 köpte Stadshypotek, som varit med och drivit ner priserna på nittiotalet, förändrades villkoren. De gamla kunderna som följde med i köpet ilsknade till rejält.

När Handelsbanken sedan i början av februari 2001 bjöd högst på delar av försäkringsbolaget SPP upprepades missnöjesvågen. SPP:s fonder hörde till marknadens billigaste, men i och med köpet aviserade banken snabbt en insättningsavgift. Ägarbytet visade sig inte heller bli något lyft för kunderna utan värdeutvecklingen av pensionskapitalet försämrades under den nya flaggen.

Lars Wohlin, EU-parlamentariker (kd), var vd för Stadshypotek i över ett decennium och menar att SBAB har spelat en viktig roll som prispressare, framför allt i början. Han är övertygad om att SBAB säljs inom utsatt tid, men hur det påverkar marknaden är oklart.

– På andra sidan finanskrisen tror jag hur som helst att konkurrensen om kunderna hårdnar. Bankerna kommer att locka med lägre boränta för att få kunderna att flytta alla sina affärer till samma bank.

Om Handelsbanken nu även har SBAB i kikaren är oklart, men en försäljning av det statliga bolåneinstitutet till någon av de fyra svenska storbankerna skulle stärka deras oligopolliknande ställning. Makten över konsumenterna koncentreras och konkurrensen försämras ytterligare.

Gunnel Schön, avdelningschef på Konkurrensverket, säger att köp av bolag med en prispressarfunktion kan vara problematiskt. Men att det givetvis beror på vilken ställning köparen har på marknaden. Schön understryker i sammanhanget att hennes uttalande endast är generellt, hon får inte kommentera fall som skulle kunna bli ett ärende för granskning hos verket.

Försäljningen av SBAB var tänkt att ske genom rådgivning av investmentbanken Carnegie. Men efter optionsskandalen togs uppdraget över av Deutsche Bank. Hur aktiv processen är just nu vill varken finansmarknadsminister Mats Odell eller någon annan uttala sig om. Finanskrisen har hur som helst gjort att priset på SBAB skulle vara väldigt lågt vid en försäljning i dag.

Mats Odell vill inte kommentera hur försäljningsplanerna konkret har påverkats av de senaste månadernas turbulens. Men han håller fast vid sitt mantra att »statens ägande ska minska med 200 miljarder kronor till 2010« och låter via sin pressekreterare hälsa att den långsiktiga strategin därmed ligger fast.

– När det är rätt pris vid rätt tidpunkt kommer regeringen att ta ställning till en försäljning, säger Mats Odell.

Det han däremot inte säger ett ord om är vikten av rätt köpare.