Fler arbetslösa i industrin

I en verkstad någonstans i Sverige står en ganska ung montör och monterar en vara som ska gå på export. Direkt efter gymnasiet fick han plats på det lokala företaget på orten, någon utbildning hann han inte med. Så nu har han blivit ganska specialiserad på det han gör, kan mest det märke han håller på med.

Men verkstadsarbetaren kanske inte står där och monterar så länge till, för just han tillhör den yrkesgrupp som kommer att drabbas hårdast av den inbromsade ekonomin. Montörerna, och kollegorna som är maskin­operatörer, ser det allra mörkast ut för.

Det konstaterar Arbetsförmedlingen i sin årliga yrkesprognos som släpps i dag fredag. Analytikern Torbjörn Israelsson och andra prognosmakare på Arbetsförmedlingen har tolkat tidens tecken och bland annat oroligt sneglat på USA för att försöka bedöma hur den amerikanska turbulensen kommer att påverka svensk ekonomi. Och det är just exportindustrin som ligger illa till redan i ett tidigt skede av ekonomisk avmattning.

– I första hand är det de yngre verkstadsanställda i exportberoende företag som drabbas, de får svårt att komma in och hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Men på längre sikt drabbas även äldre verkstadsanställda, säger han.

Annat var det vid den senaste lågkonjunkturen, strax efter millennieskiftet, då var det it-bubblan som sprack och it-konsulter som fick gå. Men inte denna gång, säger Torbjörn Israelsson.

– Läget är väldigt annorlunda nu. Ansökningarna till it-utbildningarna har rasat och det kommer att behövas folk inom it-branschen länge än.

I sin rapport spår Arbetsförmedlingen till och med att bristen på utbildad arbetskraft inom it-sektorn på sikt hotar tillväxten.

De jobb som efterfrågas mest fram­över är framför allt yrken som riktar sig mot den inhemska marknaden, och tjänstesektorn; service, hotell- och restaurang samt handel. En annan expansiv bransch det kommande året är byggsektorn, det gäller alla typer av byggyrken.

Även delar av den offentliga sektorn kommer att fortsätta leta efter vissa yrkeskategorier förskollärare, yrkeslärare och personal inom sjukvård och omsorg. Det är de stora pensionsavgångarna det närmaste decenniet, »köttberget« som Pär Nuder kallade 40-talisterna, som skapar ett vakuum efter sig.

Mest bekymmersamt är det inom vård och omsorg i glesbygden. Där blir det allt fler äldre samtidigt som allt färre yngre stannar kvar och kan ta hand om dem.

– Den ekvationen är svår att se hur man ska kunna lösa, säger Torbjörn Israelsson.

Anställningsformerna kommer också att påverkas av en vikande ekonomi. Redan under högkonjunkturen har det långsamt blivit allt vanligare med visstidsanställningar inom många branscher, i dag utgör de 15 procent av alla anställningar. Tillfälliga jobb finns allt oftare inom media, handel och även inom offentlig sektor. I en lågkonjunktur förstärks den anställningsformen eftersom marknaden är osäker.

I småföretagarnas orderböcker har signaler om den svagare konjunkturen redan börjat märkas, enligt Svensk Industriförenings underleverantörsbarometer.

– Egentligen är läget väldigt bra, men den oro som finns högst upp i näringskedjan smittar av sig neråt, det är mycket psykologi bakom de här signalerna, säger Anders Ekdahl, vd för Svensk Industriförening.

Han menar att allt fler underleverantörer nu börjat diskutera att sprida riskerna genom att exportera på egen hand för att inte vara så beroende av den svenska marknaden.

Inbromsningen kommer att driva på strukturomvandlingen. I praktiken innebär det att vi får se fler varsel om uppsägningar framför allt inom industrin. I farozonen finns killen i verkstaden som monterar delar på export. Han får i stället söka jobb inom vården.