Förfärligt år för spararna

År 2022 går till historien som ett av de sämsta för spararna. Såväl aktier som obligationer och kryptovalutor rasade.

Text:

Bild: TT

Äntligen slut på plågan! Det är kanske de ord som bäst sammanfattar stämningen på världens marknader när 2022 nu går mot sitt slut. Inflationen sköt i höjden, centralbankerna höjde räntorna och börserna rasade. Totalt raderades ofattbara 140 000 miljarder kronor från världens börser, det näst största värdetappet i historien och en nedgång med 20 procent under året.

Stockholmbörsen är den största förloraren i lokal valuta av de större börserna (bortsett från specialfallet Moskva). Svenska aktier har tappat närmare 24 procent när drygt tre handelsdagar återstår. Det gör 2022 till det sämst året sedan 2008 då börsen rasade 39 procent i spåren av finanskrisen. Räknat i dollar tappade svenska aktier ytterligare i år sedan kronan minskat 13 procent i värde gentemot den amerikanska valutan.

Ränteuppgången har gjort fastigheter den mest utsatta sektorn med ett tapp på över 40 procent. Jättarna SBB och Corem har tappat tre fjärdedelar av värdet under året då investerarna har oroats över att huvudägarna, Ilija Batljan respektive Rutger Arnhult, inte ska lyckas hålla näsan över ytan utan att deras högbelånade koncerner ska fallera under trycket av stadigt stigande räntebetalningar.

De sektorer som utvecklats bäst är energi och råvaror i takt med att priserna på el respektive olja och naturgas steg kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina i våras.

Inte heller obligationer har haft något bra år eftersom värdet sjunker när räntorna stiger. Även kryptovalutor som bitcoin – en populär investering så länge det fanns gott om pengar att låna till låga räntor - har slaktats med över 60 procent.

Hur blir då 2023 ur ett spararperspektiv? Det återstår förstås att se, men förväntningarna är inte alltför högt ställda.

– Jag har faktiskt ingen aning, säger Robert Alster, förvaltare på firman Close Brothers till nyhetsbyrån Reuters.