Geniala förluster
Äntligen fick de något annat att prata om.
Efter en nyårshelg där allt överskuggats av USA:s budget-stup slog en liten bomb ner på Wall Street. På årets första handelsdag berättade hyrbilsföretaget Avis att de köpt bilpoolsföretaget Zipcar för en halv miljard dollar.
Det kan låta som en obetydlig nyhet – ett företag som hyr ut bilar köper ett annat – men få nystartade företag i USA har de senaste åren varit så omtalade som Zipcar.
Idén bakom företaget är enkel. För några hundralappar i månaden är du med i en bilpool. När du behöver låna en bil betalar du lite mindre än en hundring i timmen inklusive bensin.
För människor som bara behöver en bil ibland har Zipcar blivit en succé. Nästan 800 000 betalande medlemmar delar nu på tiotusen bilar och i april 2011 börsnoterades företaget.
»Vi lever i en Zipcarvärld nu«, skriver Wall Stret Journal och gör företaget till galjonsfigur för vad de kallar en »hyrekonomi«. Vem vill egentligen äga en bil när det finns ett sätt att slippa parkeringsavgifter, däcksbyten och reparationer?
Det är bara en liten detalj som grusar bilden för Zipcar: de tjänar inga pengar. Det senaste deceniet har man aldrig gått med vinst.
Ett företag som förändrar världen – men går med storförlust. Det låter bekant.
Likheterna mellan Zipcar och den svenska musiktjänsten Spotify är slående. Båda företagen har legat rätt i ett kulturellt skifte, de ses som förebilder för andra företag i helt andra branscher, de är unga och hippa – och de bränner pengar. Vid senaste årsredovisningen rapporterade Spotify en förlust på 400 miljoner kronor. Zipcar har de senaste fem åren plöjt igenom nästan en halv miljard kronor.
Funkar egentligen affärsmodellerna? När New York Times i höstas gick igenom Spotifys årsredovisning noterade man att en oroväckande hög andel av intäkterna gick till royalties och licensavgifter – mycket högre än vad företaget hävdade.
Att Spotify slussar pengar till artister är en källa till stolthet för företaget. För första gången sedan piratrevolutionen verkar någon ha hittat ett sätt att generera intäkter för musiker – och främst skivbolagen.
Men upplägget med dyra licensavtal är också en ekvation som är svår att komma ifrån. Så frågan är om Spotify bara är ett avancerat sätt för skivbolagen – som är delägare i företaget – att plundra sig själva?
Enligt en rapport från analysföretaget Enders Analysis gör Spotify en okej vinst på de lyssnare som betalar månadsavgiften. Problemet är att det inte räcker för företaget. Den höga värdering som investerare har gått in på gör det svårt att satsa på något annat än totalt världsherravälde.
En viktig del av expansionsstrategin är den snillrika freemiummodellen. Den har faktiskt Zipcar försökt kopiera; i vissa städer erbjuder bilpoolen gratis medlemskap om du inte kör på helgerna.
Även Zipcar satsade stort. Ledningen trodde att marknaden var värd 10 miljarder dollar. Men expansionen blev allt dyrare, och de fick aldrig riktigt testa hypotesen. Kassan sinade och dagen innan Avis offentliggjorde sitt bud värderades företaget till 330 miljoner dollar – betydligt mindre än de 1,2 miljarder dollar som Zipcar värderats till vid börsnoteringen.
Avis valde att betala lite mer än så. En anledning är självklart de hundratusentals unga kunder som Avis nu får in i sitt register. En annan är så enkel som att vanliga hyrbilar främst används på veckodagar – medan Zipcars bilar överutnyttjas på helgerna.
Zipcar var helt enkelt värt lite mer i Avis händer.
Det är ingen vild gissning att många av Spotifys investerare hoppas att en liknande köpare ska närma sig den svenska musiktjänsten. En möjlig friare är Apple, som verkar vilja komma in på marknaden för strömmad musik.
Annars kommer Spotify kunna växa vidare på egen hand. Men risken för besvikelser blir lite större för varje år som går. Det är inte alltid en genial idé är en lysande affär.