Global skatt rycker närmare

Pandemin har tvingat världens största ekonomier att öka sina utgifter – rejält. De stora underskotten i statsbudgetarna runt om i världen har aktualiserat frågan om skatt och där har USA:s första kvinnliga finansminister, Janet Yellen, tagit på sig ledartröjan. Under G7-mötet i Storbritannien i början på juni fick hon de sju medlemsländerna att enas kring ett nytt internationellt skattepaket som bland annat innebär en global minimiskatt. Det är ett historiskt genombrott.

Yellens fokusering på skatt är inte ny – redan som centralbankschef förde hon upp ämnet på Federal Reserves bord, vilket hon fick kritik för. Försvaret löd: skev beskattning driver ojämlikhet vilket destabiliserar ekonomin.

För USA:s del handlar förslaget om att landet ökar sin skatteuppbörd med 3 000 miljarder dollar, då bland annat bolagsskatten höjs från 21 till 28 procent av bolagens vinster.

Det hela markerar också ett trendbrott: USA har ju i åratal förhållit sig avvaktande i skattefrågan. EU har samtidigt drivit en politik för att komma till rätta med att it- och internetbolag verkar överallt men inte tycks betala skatta någonstans. Enkelt uttryckt har stora EU-stater som Frankrike och Tyskland drivit på för att Amazon, Microsoft, Facebook och dess likar ska betala en digitalskatt på sin verksamhet. Tilltaget har skapat gruff i handelspolitiken mellan USA och EU. Tanken är nu att sådana EU-skatter ska »samordnas«, i princip underställas det internationella skattepaketet.

Det förslag som i nästa månad ska läggas fram för G20-länderna att ta beslut om under ett möte i Venedig består av två delar. Det ena är att bolag ska beskattas där de har sin marknad och inte där huvudkontoret ligger – något som EU prioriterat. Det andra är att införa ett globalt skattegolv på 15 procent. Den senare delen har varit viktig för USA, som vill beskatta amerikanska bolagsgiganter som nyttjar skatteparadis för att minska sin skatt.

Bedömare menar att steget som tagits innebär slutet för skatteparadisen, även om man varnar för att det trots allt ännu finns en del kryphål som måste täppas igen.

Till exempel kommer bara bolag med en vinstmarginal på minst 10 procent att beskattas där de verkar. Det skulle innebära att handelsjätten Amazon klarar sig undan skatt trots sin enorma försäljning över nästan hela jordklotet.

Bolag som Amazon och Facebook har uttryckt att de är försiktigt positiva till skatteförändringarna – som trots allt innebär ett skifte för hur skatt ska beräknas.

En för Sverige komplicerande faktor i förhandlingarna är att den linje som förs hårdast är den som gynnar de stora ekonomierna främst – vilket inte nödvändigtvis innebär att bolagsskatter i lika stor utsträckning framöver hamnar i den svenska statskassan. Finansminister Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt sig vara positiv till ett skattegolv, men förordat att skatten ska betalas där värdet uppstår.

Innan något sker måste inte bara G20-länderna ställa sig bakom förslaget, utan även en OECD-ledd grupp bestående av 140 länder – innan det hamnar i parlamenten.

I USA:s kongress har republikaner nästan alltid väjt sig mot höjda skatter. Janet Yellen konstaterade nyligen att när republikanerna sänkte bolagsskatterna 2017 ökade inte företagens investeringar. Av samma skäl, menar hon, kommer skattehöjningar inte att ha effekt på investeringarna nu heller.