Greklands sak är vår

Det mest tragiska med det grekiska dramat är kanske att det saknar hjältar. När väl Greklands regering, IMF och EU till slut enats om ett avtal gick grekerna ut i generalstrejk och satte eld på en bank där flera personer innebrändes. Samtidigt demonstrerade tyskarna, som inte vill betala grekernas skulder, vilt i protest.

Finanskrisens stimulanspaket har lett till att det samlade budgetunderskottet för EU-länderna i år beräknas stiga till 7,2 procent av BNP, vilket är tre gånger högre än före finanskrisen. Alla EU-länder utom Sverige, Bulgarien och Estland kommer i år att bryta mot EMU-överenskommelsens gräns på 3 procent av BNP.

För svensk del kan det verka tryggt att betrakta saken på avstånd men så enkelt är det inte. Förtroendet för landets ekonomi avgör hur dyra lånen blir – när förtroendet för Grekland pulvriserades steg lånekostnaderna och landets ekonomi förvärrades drastiskt. Så kan även svensk ekonomi påverkas snabbt.

– Sverige befinner sig i en båt som guppar på öppet hav tillsammans med många andra länder. Men till skillnad från många andra har vi en del säkerhetsutrustning, säger SEB:s chefekonom Robert Bergkvist.

I dagsläget är förtroendet för svensk ekonomi gott av flera skäl: statsskulden är stor, men inte jämfört med andra länder. Sverige kan i stor utsträckning finansiera sin statsskuld inom landet och blir därför inte så beroende av den nyckfulla internationella finansmarknaden. Svenska ramverk kring inflationsmål, riksbankens oberoende och utgiftstak anses också förtroendeingivande.

Ändå kan krisen i södra Europa komma att påverka Sverige. De direkta effekterna berör framför allt den svenska exporten som till 75 procent går till EU – dämpad efterfrågan skulle slå hårt mot Sverige, i synnerhet om kronan förblir stark mot euron. Sveriges storlek är ett Riskmoment i sig eftersom mindre länder påverkas negativt när finansmarknadens aktörer flyttar pengar därifrån för att täcka upp på annat håll.