Grevar och techmiljardärer rusar för att köpa gräs

Det var under ett bröllop med medeltidstema i Italien som hon och han träffades. Emilia Andreen, dotter till private equitymiljardären Robert Andreen, var då verksam som popartist. Hon hamnade nära Amaury de Poret, en schweizisk investerare, greve och markis. Det blev mycket flörtande vid bordet.

»Can I put my hand on your thigh? och sådant. Yes, det fick han ju«, sa hon till magasinet Lyko senare.

De blev ett par. Att hon saknade blått blod var besvärande. Miljardärsdottern och greven gifte sig ändå. Enligt Emilia de Poret var hon den första utom adeln att bli en del av släkten på 900 år. Dessutom en protestant bland alla katoliker. Kanske var det därför naturligt att flyttlasset gick till Sverige.

Så hamnade Amaury de Poret här och drog igång en investeringsverksamhet i Stockholm tillsammans med affärspartnern David Bonnier. Han har en bakgrund på fondfirman Brummer & Partners.

– Runt 40 börjar man värdera om vad man vill göra resten av livet, och så dök detta upp, säger David Bonnier.

Duon grundade Enexis 2018, som är Sveriges första privata investmentbolag inom medicinsk cannabis. Sedan dess har man investerat över 50 miljoner kronor i 17 cannabisbolag. Beloppet låter kanske inte så stort, men marknaden är ännu i sin linda. Satsningen visar framför allt att även gamla pengar söker sig till det som på senare år blivit en mycket attraktiv investeringskategori: brass, braj, gräs, spliff, weed, hövding, jazztobak, skunk, äzi och så vidare – kärt barn har många namn. Nu är det knappast sådant ordbruk som används bland investerare och grevar, särskilt när man talar om cannabis i medicinskt syfte.

I sektorn görs en grov uppdelning mellan cannabissubstanserna THC och CBD. De liknar varandra på molekylnivå, men CBD saknar ruseffekten som finns hos THC. Man blir alltså inte hög.

Kring CBD har en rad kändisar, till exempel Gwyneth Paltrow och Kim Kardashian, antingen lanserat eller frontat sådana oljor och liknande produkter. Intresset för CBD-produkter, som påstås ha positiva hälsoeffekter, är stort – även från investerare.

Techsektorns stjärnentreprenörer och profiler har också lockats in i sektorn. Nätläkaren Krys medgrundare Josefin Landgård drog för några år sedan igång CBD-bolaget Mantle Wellness, vilket backats upp av välkända profiler: Stenbecksfärens tungviktare Cristina Stenbeck, Voi-grundaren Fredrik Hjelm, Ratos tidigare vd Susanna Campbell samt Spotifyprofilen Sophia Bendz. Även David Bonnier och Amaury de Porets nämnda Enexis har lagt in ett par miljoner.

Ett inte så litet problem är lagstiftningen. I fjol beslutade Läkemedelsverket att både Mantle Wellness, liksom konkurrenten Hemply Balance, CBD-produkter ska betraktas som läkemedel. Därför förbjöds försäljningen. Bolagen å sin sida menar att det rör sig om något helt annat – en »wellness«-produkt, och har överklagat besluten till förvaltningsrätten.

I sektorn dras många med liknande problem: gränserna är svårdragna och tolkning av lagrummen är inte helt givet.

Visserligen står det klart att cannabis är olagligt i Sverige. Och de som av medicinska skäl funnit lindring i cannabis har tvingats att bli uppfinningsrika (till exempel den nyligen rapporterade historen i Expressen där den sjukdomsplågade maken till en före detta SR-reporter i detta syfte odlade cannabisplantor själv.)

Alternativet för exempelvis patienter med neurologiska skador eller smärtor, där annan medicin inte fungerar, är att förmå sin läkare att genom licensförskrivning ge recept på cannabis. Något som i Sverige varit möjligt sedan 2017. Hos Läkemedelsverket hanteras varje ärende individuellt.

Men det är inte hållbart, menar David Bonnier på Enexis. Han konstaterar att i takt med att läkarkåren får ökad kunskap, mer patientdata och bieffekterna analyseras djupare så kommer allt fler läkare att skriva ut cannabis och då kommer bruket att släppas friare än i dag. Därmed skapas en helt ny marknad som till skillnad från det illegala cannabisbruket knappt existerar just nu. Mumma för investerarna, med andra ord.

– Sverige kommer att bli som andra länder, där man har en kontrollerad tillgång av medicinsk cannabis. Vi får se om det tar ett, fem eller tio år, säger han, och tillägger att cannabis knappast ska beskrivas som en mirakelmedicin men att den i medicinskt syfte fyller en viktig funktion.

Opinionen tycks vara redo för en förändring. 65 procent av svenskarna är positiva till att läkare ska kunna skriva ut medicinsk cannabis vid svåra åkommor där andra läkemedel inte ger effekt. Det vill säga en snabbare väg än den gängse i dag. Detta slogs fast i en Novusundersökning i fjol – på uppdrag av just investmentbolaget Enexis (och ytterligare ett cannabisbolag).

Bank of America har beräknat att den globala marknadspotentialen för cannabis kan vara så stor som 166 miljarder dollar – vilket kan ställas i relation till hudvårdssektorns 125 miljarder dollar. Att de ekonomiska möjligheterna är stora är en sak, en annan är det politiska läget.

I Sverige är det inget parti som agerar opposition i denna fråga. Tvärtom finns det bland riksdagspartierna en samsyn om att generellt bruk av cannabis även fortsättningsvis ska vara illegalt. I den politiska debatten skiljer man knappast på medicinska syften och nöjesbruk.

Men de som driver på förändring är varken nöjesrökare, politiker, läkarkåren eller investerare – det är resten av världen.

Colorado leder vägen. Den amerikanska delstaten legaliserade redan 2000 cannabisbruk i medicinskt syfte. I slutet på 2012 utvidgades tillståndet även till nöjesbruk.

Andra delstater följde efter och mönstret var tydligt överallt. Amerikaner fick sina läkare att skriva ut cannabis – och det skedde i så stor omfattning att i princip alla kunde få recept. Till slut var det hela löjeväckande, särskilt som en bred opinion­ stödde legaliseringen. För lagstiftarna hägrade möjligheten att också omvandla en kriminell marknad till nya arbetstillfällen och framför allt skatteintäkter.

I år ska ytterligare cirka 20 delstater rösta i frågan om legalisering. Och redan nu bor en tredjedel av amerikanerna i delstater där bruk är lagligt. Två tredjedelar av amerikanerna står bakom legaliseringen, enligt Gallup.

Det är mot sådana siffror den spirande cannabisbranschen lutar sig – om bieffekterna vore enorma skulle det folkliga stödet vara betydligt lägre, resonerar man. Åtminstone skulle de medicinska expertgrupper som rådgör politiker dra i bromsen. Men det finns snarare tecken på motsatsen.

För två månader sedan undertecknade New Yorks guvernör Andrew Cuomo  ett be­slut om legalisering i delstaten. Det innebär att invånare över 21 år får ha motsvarande 84 gram för eget bruk och att försäljning över disk blir möjlig.

Enligt delstatens beräkningar kan detta beslut innebära 350 miljoner dollar i skatteintäkter och upp till nya 60 000 jobb. I USA är medicinskt bruk tillåtet i 36 delstater och i Washington DC;  16 stater tillåter också icke-medicinskt bruk.

Europa drar åt samma håll, även om man befinner sig många steg bakom USA och föregångslandet Kanada, som legaliserade bruket på federal nivå 2018.

Inget europeiskt land har släppt cannabis helt fritt, även om det i Belgien, Holland och Spanien numera är tillåtet att odla hemma i liten skala. I vissa delstater i Tyskland är det också tillåtet att inneha en mindre mängd cannabis. Tyska läkare kan även förskriva medicinsk cannabis: 100 000 tyskar sägs medicinera med cannabis. Sammantaget har det gjort landet till den tredje största legala marknaden i världen efter USA och Kanada.

Grannlandet Frankrike går i tyskarnas spår och i februari inleddes det första pilotprojektet med medicinsk cannabis. Där engageras just nordamerikanska företag som producerar, kvalitetssäkrar och levererar cannabis i medicinska syften. Till exempel är det kanadensiska börsnoterade bolaget Tilray som levererar åt det franska experimentet.

2018, i samband med Kanadas beslut, blev det stor rusning till den börsnoterade delen av sektorn. Värderingar blev skyhöga och haussen var ett faktum.

Några år senare har många av aktierna backat rejält. Den stora svängningen på börsen beror också på att det inte varit särskilt många institutionella placerare i sektorn, utan det är småsparare som driver intresset. Enligt siffror från de svenska nätmäklarna Avanza och Nordnet har tiotusentals av deras kunder satsat i sektorn, som trots allt inte är särskilt stor. Merparten av bolagen är noterade i Nordamerika, medan Europa har ett fåtal.

Största noterade bolaget är den kanadensiska cannabisproducenten Canopy Growth, vars aktie i år stigit med 16 procent. Branschkollegan Green Thumb är upp 7 procent medan småspararfavoriten, Tilray, med över 4200 svenskar i ägarkretsen, har gått desto starkare med en uppgång på 81 procent.

Danska cannabisbolaget Stenocare, som noterades i Köpenhamn 2018, kan tyckas plågat av att aktiekursen mer än halverats under det gångna året men värderingen motsvarar ändå 300 gånger bolagets intäkter. Från ledningens sida heter det att expansionen på nya marknader  i Europa riskerar att försenas då politiska beslut dröjer. Men små steg tas ständigt: dagen före julafton levererade bolaget den första medicinska cannabisoljan till Sverige, till exempel.

Trots utvecklingen i omvärlden och svenska politikers motvilja till en legalisering, är inte heller läkarkåren helt övertygad. Okunskap, säger ena sidan. Den andra sidan menar att bieffekterna tonas ner. Det hela låter bekant.

Förhållningssättet påminner mycket om diskussionen om alkohol. Två glas vin då och då orsakar inte ohälsa, men en hel flaska varje dag är något helt annat. Mängd och periodicitet gäller alkohol. Samma sak gäller cannabis. Sedan handlar det om kausalitet.

Hur är det med personer som lider av psykisk ohälsa och samtidigt brukar substanser – alkohol eller cannabis – i stor omfattning? Vilket driver vad?

Nyckelfrågan är om cannabisbruk leder till sämre eller bättre folkhälsa. Där är forskningsläget kluvet; de studier som kommit på senare år konstaterar ständigt att mer data och tid behövs innan slutsatser kan dras. Kausalitet är fortsatt en öppen fråga.

Det finns kritiker som varnar för utvecklingen i Nordamerika. I början på maj presenterade Narkotikapolitiskt center, ett nätverk som ingår i den svenska nykterhetsrörelsen, en rapport som har analyserat effekterna i de fyra amerikanska delstater som hör till föregångarna.

Rapportförfattaren Staffan Hübinette exemplifierar med att i USA-delstaten Colorado, justerat för befolkningsmängd, är den illegala marknaden fortsatt större än i Sverige där hela marknaden är illegal.  Parallellt med den legala marknaden kvarstår en svart marknad, tillsammans är summan större än tidigare.

En förklaring till att den svarta marknaden inte trängts undan är att där säljs cannabis billigare, med sämre kvalitet och färre kontroller. Minderåriga som inte får handla i butik vänder sig också till mindre nogräknade langare.

Andra i sektorn menar att alternativet till legalisering däremot är värre.

Legaliseringsförespråkaren och professorn David Nutt, tidigare rådgivare till brittiska regeringen, har skapat stora rubriker med uttalanden om att alkohol är en värre drog än cannabis. I en rapport från 2020, som summerade skador och risker kring cannabis, ville David Nutt påminna om att på någon skala är alla droger farliga.

»Även vatten kan döda om man dricker mer än sju liter«, sa David Nutt och tillade:

»Kom ihåg att förbudet mot rekreationellt bruk har haft en fruktansvärt nedslående effekt på klinisk forskning och behandling, till nackdel för miljoner patienter.«