Guldrush lyfter Norrland

I slutet av juni i år var Torbjörn Lindwall från Lannavaara som så många gånger tidigare ute i skogen på jakt efter intressanta mineraler. I just detta område hade han aldrig tidigare varit.

De rostiga blocken fångade direkt hans intresse och han knackade loss en bit och skickade in till Statens geologiska undersökning, SGU.

id analys visade det sig att stenen innehöll kobolt och koppar. SGU bedömde fyndet så intressant att Torbjörn Lindwall fick andrapris i tävlingen Mineraljakten och han har nu undersökningstillstånd från Bergsstaten för fyndigheten.

Bergsstaten, myndigheten som ansvarar för tillstånd för prospektering och gruvbrytning, har bråda dagar.

– Ansökningarna om nya undersökningstillstånd är fler än någonsin. Över 400 hittills i år jämfört med 179 totalt förra året, säger Bergsstatens chef, bergmästare Jan-Olof Hedström.

Den direkta orsaken till prospekteringsboomen är de höga metallpriserna.

– Gruvbolagen har gott om pengar i kassan, säger Lennart Widenfalk, professor i ekonomisk geologi vid Luleå tekniska universitet.

Dessa pengar investeras nu i prospektering och gruvanläggningar, för att säkra framtiden. Statliga LKAB tog förra veckan beslut om att investera sex miljarder kronor i ett nytt pelletsverk i Kiruna.

Sverige har en berggrund som är gynnsam för att malmer ska bildas och jämfört med andra gruvnationer är Sverige inte lika väl undersökt. Flera av världens största gruvbolag har prospekteringskontor i Sverige och det man nu letar mest efter är koppar och zink.

Vägen från prospektering till gruvdrift är lång, ofta runt 10 år, varför det dröjer innan vi får se resultatet av dagens prospekteringar, men de senaste åren har det öppnats en ny gruva vartannat år.

– Jag tror att det kommer att vara minst lika mycket i framtiden, säger Jan-Olof Hedström på Bergsstaten.

Det är inte första gången som Torbjörn Lindwall belönas för sin förmåga att hitta mineraler. År 2003 vann han första pris i Mineraljakten. Det fyndet har han nu överlåtit till ett gruvföretag i utbyte mot en del av eventuella framtida vinster. Den största behållningen ser han dock inte för egen del, utan för bygden.

– Det bästa som kan hända är om det kommer arbetstillfällen hit till Lannavaara. Det har vi inte alltför gott om, säger Torbjörn Lindwall.

Prospekteringsboomen har gett nytt hopp åt utflyttningskommuner i norra Norrlands inland, för det är i Norrbotten och Västerbotten som prospekteringarna pågår som intensivast.

Sveriges nyaste gruva är guldgruvan Svartliden på gränsen mellan Lycksele och Storuman i Västerbotten.

– Gruvetableringen är fantastisk. Det har tidigare varit en väldigt nedåtgående trend i kommunen med många nedläggningar, säger Storumans kommunalråd Gunilla Lundgren.

Robert Sörensson, doktorand i national­ekonomi vid Umeå universitet, har räknat på vad gruvetableringar kan betyda för glesbygdskommuner.

– De ger högre sysselsättning och ökade inkomster. Dessutom kan det skapa positiva förväntningar med ljusare syn på framtiden.

Alltför stora förhoppningar ska kanske inte knytas till gruvindustrin. Visserligen kan gruvetableringar leda till inflyttning, men med en åldrad befolkning och låga födelsetal är det ändå svårt att vända befolkningsminskningen. Däremot kan den enligt Robert Sörensson plana ut.

Gruvorna har dessutom en stor fördel jämfört med andra etableringar.

– Man kan ju inte utlokalisera gruvan till Kina, säger Sven Arvidsson vid SGU.