Handelsbanken behöver inte borgen

Hur kan Handelsbanken öka resultatet under ett av de värsta åren i finansmarknadens historia?

– Vi har fått många nya kunder, och lånat ut mycket till dem. Vi står för hälften av all nyutlåning till företag förra året.

Då tar ni kunder från de andra bankerna?

– Ja alla är ju kund i någon bank så om vi får in nya kunder har någon tappat en affär.

Hur kommer det sig?

– Vi har flest kontor av alla bankerna, 461, och jag tror att det är jätteviktigt, det är så vi lär känna folk. Det faktum att många utländska banker lämnat den svenska marknaden har också gynnat oss och öppnat nya möjligheter.

Samtidigt har skillnaden mellan vad ni betalar ut i ränta till kunderna och vad ni får in av dem (räntegapet) ökat, det innebär att ni ökar vinsten på deras bekostnad?

– Nja, det beror på hur man räknar. Dels beror det på hur andelarna bolån och företagsutlåning ser ut, dels har vi fått en del inlåning från utlandet på väldigt goda villkor. Många har letat efter en stabil bank att sätta sina pengar i.

Nådde bankerna botten 2008 eller blir det värre i år? Många menar ju att finanskrisen kan djupna?

– Jag gör inga exakta prognoser men man ska vara inställd på att 2009 blir kärvare än 2008.

Hur ser du på riskerna i risk­kapitalbolagen, som är så högt belånade, och där många bedömare befarar att det kan komma storsmällar i år?

– Det är en felaktig gene­ralisering att de skulle ha så hög risk. Riskkapitalbolag är ägare som i många fall äger välskötta svenska industriföretag. Det ser väldigt olika ut i olika bolag.

Hur kommer det sig att ni varit kritiska till regeringens bankstöd, borde inte ni som en viktig institution i samhället samarbeta med staten i svåra kristider?

– Det är ett missförstånd att vi varit kritiska till regeringens åtgärder. Vi var positiva till stabilitetspaketet på 153 miljarder som kom i oktober. Det fungerar ju som stabiliserande fonder och vi kommer att betala våra avgifter dit. Men vi behöver inte utnyttja något stöd, och då ser vi inget skäl att delta i stödpaket som bygger på att vi tillförs kapital. Varför ska man ta emot bidrag när man inte behöver dem? Vi har gott om kapital. Det visar inte minst vår starka utlåning, vi behöver inte finansiera oss med staten som borgen.

Hur ser du på den åter aktuella kritiken mot företagsledningars höga löner, som nu bland annat kommit från finansmannen Sven Hagströmer?

– Jag vet inte vad Sven Hagströmer har sagt. Men vi har en linje som innebär att vi bara betalar ut fasta löner till chefer, vi tror inte att man kan bygga långsiktiga kundrelationer genom kortsiktiga belöningar.

Är ni intresserade av att göra förvärv?

– Jag kan inte kommentera enskilda affärer. Generellt kan jag säga att vi alltid är intresserade av välskötta mindre banker som passar bra in i befintlig kontorsrörelse.

Kommer ni vara aggressiva eller försiktiga framöver?

– Vi är alltid försiktiga. Vi har en stark kultur av att vara riskaverta, även om det innebär att vi ibland måste avstå från affärer. Motsatsen är otänkbar. Bankverksamhet bygger på att vi har kundernas och marknadens förtroende. Om vi ger vidlyftiga krediter i länder långt borta finns en stor risk att kunderna inte känner förtroende för oss och sätter sitt sparkapital någon annanstans.

Detta har hänt

Tre av Sveriges fyra storbanker, SEB, Handelsbanken och Nordea, har den senaste veckan lämnat sina bokslutsrapporter för förra året 2008. Samtliga resultat blev bättre än väntat, men samtidigt står det klart att Swedbank, SEB och Nordea alla behöver ta in nytt kapital från ägarna för stabilitetens skull.  Handelsbanken, som kom med sin rapport i tisdags, och ökade vinsten före skatt med 4 procent till 15,3 miljarder, är den enda som klarar sig ändå.