Har vi råd att jobba mindre?
LO vill ha kortare arbetstid. Samtidigt drar USA och Kina ifrån EU.
Bild: Unsplash
Arbetstidsförkortning har varit ett av säsongens stora samtalsämnen, särskilt bland socialdemokrater. S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll slog an tonen i vintras och under LO:s kongress förra veckan stod frågan högt på dagordningen. Organisationen har sedan tidigare 30 timmars arbetsvecka som mål och nye ordföranden Johan Lindholm fick direktiv att prioritera frågan. LO vill i första hand hantera saken genom förhandlingar mellan parterna, men om det inte går är man öppen för lagstiftning.
Även arbetsgivarna känner vart vinden blåser. Svenskt Näringsliv anlade moteld under april med rapporten Samhällsekonomiska kostnader av en arbetstidsförkortning. Enligt den skulle Sveriges BNP sjunka med 8 procent om arbetstiden sänks från nuvarande 40 timmar i veckan till 35. Det motsvarar drygt 500 miljarder kronor i reda pengar, eller närmare 50 000 kronor per invånare och år (2023 var BNP cirka 600 000 kronor per capita).
Diskussionen om arbetstiden får ytterligare en dimension ställd mot en annan aktuell debatt; den om EU:s stadigt sjunkande konkurrenskraft i förhållande till USA och Kina. Ericssons vd Börje Ekholm varnade nyligen i Financial Times för att Europa håller på att förvandlas till ett gigantiskt friluftsmuseum med god mat, fina viner och vackra städer, men med låg tillväxt och utan spetskompetens inom teknisk forskning och utveckling. Både DN och SvD följde upp med analyser där de pekade på att USA har haft dubbel så hög tillväxt per capita som EU de senaste 30 åren. Samt att EU:s andel av den globala ekonomin har sjunkit kraftigt sedan 1995, samtidigt som Kinas ekonomi har gått från nära noll till att bli lika stor som EU:s. USA ligger kvar i topp i ensamt majestät.
Skillnaderna mellan USA och Europa har flera orsaker och en tycks vara just it-utvecklingen. Alla de sex största amerikanska börsbolagen är it-företag. De har ett sammanlagt börsvärde på ofattbara 140 000 miljarder kronor. I Europa finns tre av de sex största bolagen inom lyxvarubranschen medan ett (danska Novo Nordisk) utvecklar läkemedel och två sysslar med it. Denna sextett är värd 20 000 miljarder kronor, mycket pengar - visst - men bara en sjundedel så mycket som den amerikanska.
Det finns också stora olikheter mellan EU och USA i hur mycket – eller lite – man arbetar på ömse sida av Atlanten. År 2022 jobbade en amerikansk arbetare i snitt omkring 400 timmar mer än kollegorna i Europa (se tabell). Det motsvarar en hel extra arbetsdag varje vecka. Och medan arbetstiden har minskat kraftigt i flertalet EU-länder de senaste 50 åren, så har den backat måttligt i USA. (Sverige är ett undantag beroende på av vi låg långt under snittet redan 1972.) Så frågan inställer sig om klyftan till USA ökar ännu mer ifall européer – inklusive svenskar – fortsätter att minska sin arbetstid.
Okända parametrar
LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö har inte gjort några beräkningar över vad kortad arbetstid skulle innebära för Sveriges och svenskarnas ekonomi. Det förklarar han med att sådana är svåra att göra då det finns många okända parametrar. Siffrorna i Svenskt Näringslivs rapport som nämndes ovan är han skeptisk till.
– För det första finns redan många företag och avtalsområden där man kommit överens om kortare arbetstid. Man arbetar med timbanker och annat, säger Hållö.
Han pekar också på att det finns en dold arbetslöshet som kortare arbetstid skulle kunna avhjälpa, helt enkelt genom att man delar på befintliga jobb.
– Omkring 50 procent av LO:s kvinnliga medlemmar arbetar deltid och många av dem skulle vilja arbeta mer än de gör i dag.
När det gäller de växande ekonomiska skillnaderna mellan Europa och USA tror han samtidigt att det finns ett samband med hur mycket vi arbetar.
– Jag tycker det är ganska tydligt att i Europa har man valt att växla in en del av tillväxten mot högre livskvalitet. Det tar sig flera uttryck, bland annat faller medellivslängden i USA.
***
