Hårda sanktioner riskerar slå tillbaka mot Väst

Gaskranen Nord Stream 2 har skruvats åt. Flera ryska banker har stängs ute från det internationella transaktionssystemet Swift. Och det ryska toppskiktet har belagts med personliga sanktioner. Västvärldens svar på Rysslands invasion av Ukraina har varit snabbt och beslutsamt. Enligt bedömare väntas åtgärderna få Rysslands BNP att krympa med uppemot 10 procent i år. Till och med siffran 20 har nämnts. Trots detta strider ryska soldater fortfarande på ukrainsk mark. Enligt Andreas Johnson, doktor i nationalekonomi och analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), är sanktioner tänkta att ändra ett lands beteende. Men hur effektiva är de egentligen på att avbryta ett krig?

– Det kommer bli väldigt kraftiga negativa effekter på rysk ekonomi, det står utan tvivel. Men om det kommer påverka Rysslands beteende är inte alls säkert. Det verkar inte som att det kommer göra det. Putin verkar vara beredd att ta kostnaderna.

Vad är då målet med sanktionerna? Att få Ryssland att avbryta kriget eller att det ska smärta ekonomiskt?

– Man kan säga så här. Innan Ryssland invaderade var tanken att sanktionerna skulle vara avskräckande. När Ryssland väl invaderade försvann avskräckningseffekten. Då blev det mer av en bestraffning.

Andreas Johnson har tillsammans med kollegan Susanne Oxenstierna på FOI analyserat vilken effekt Västs sanktioner mot Ryssland hade efter annekteringen av Krim 2014. Sanktionerna, tillsammans med ett lågt oljepris, gjorde ett negativt avtryck på den ryska ekonomin. Men Krim lämnades aldrig tillbaka till Ukraina. Och ur aspekten att sanktionerna skulle hindra rysk militär från att gå vidare in i landet har de misslyckats, konstaterar man. Forskning visar att betydelsen av konflikten för parterna minskar sanktionernas framgång. Och för Vladimir Putin verkar Ukraina vara av yttersta betydelse. 

Ju längre sanktioner varar desto större möjlighet har ett land att anpassa sig och hitta vägar kring systemet. Sedan 2014 har Ryssland vidtagit flera åtgärder för att minska sårbarheten mot sanktioner. Centralbanken har byggt upp en stor valutareserv, ryska företag är mindre beroende av utländska investerare än tidigare, och staten har byggt upp en inhemsk motsvarighet till betalsystemet Swift. 

Är Ryssland immunt?

– Nej, det är det inte. Vi ser redan nu att det börjar bli kraftfulla effekter på ekonomin. Som man har försökt möta genom att höja styrräntan och stödja rubeln.

Auktoritära regimer har däremot en viss inbyggd motståndskraft mot sanktioner som demokratier inte har, säger Andreas Johnson.

– De har några fördelar. De är inte beroende av opinionen på samma sätt. Och de kan kan kompensera individer i toppskiktet som är utsatta för sanktioner. 

Det har spekulerats i att en havererad rysk ekonomi kombinerat med misslyckad krigföring kan leda till folklig resning i Ryssland och ett avsättande av Putin. Det riskerar att bli önsketänkande, menar Andreas Johnson. Många ryssar matas med propagandamaskineriets bild av kriget i Ukraina. Hårda sanktioner riskerar att slå tillbaka mot Väst.

– Auktoritära regimer kan försöka påverka opinionen och säga ”det är våra fiender i Väst som lagt sanktionerna, det är deras fel”. Det är absolut möjligt.

EU ska i veckan diskutera fler sanktioner mot Ryssland. Rysk gas- och oljeexport ligger på bordet.

När blir de ekonomiska åtgärderna så smärtsamma att Putin drar sig tillbaka från Ukraina?

– Generellt verkar tröskeln vara väldigt hög. Putin är beredd att ta en hel del, acceptera att ekonomin påverkas väldigt kraftigt. Vi är inte där än i alla fall, säger Andreas Johnson.

***

Läs även: Ukrainare får tuffare villkor i Sverige än andra flyktingar

Läs även: Schulman kanske kommer förstå – när det är för sent

Läs även: Rysslandsexpert: Putin är inte galen