Hennes värsta föreställning

Cirkus i Stockholm. Det var här televisionen slog igenom som folknöje i Sverige på 1950-talet med sändningarna av »Kvitt eller dubbelt«. Det var här som folkaktien Telia Sonera skulle rentvås. Var det tänkt.

Det fanns till och med ett slutdatum. Den 2 april 2014, strax efter klockan tre på eftermiddagen. Då styrelseordföranden Marie Ehrling skulle gå upp på scenen och berätta för aktieägarna att nu var det färdigrannsakat och slut på skandalskriverierna. Ledarsidor skulle inte längre kunna dra en rät linje mellan en halv miljon svenska småsparare och en regim som kokar fångar levande.

Men med bara dagar kvar ser Telia Soneras årsstämma på Cirkus ut att bli en jobbig tillställning. »Uppdrag gransknings« avslöjande hösten 2012 om att Telia Sonera betalat över två miljarder kronor för mobiltelefonlicenser i Uzbekistan till ett brevlådeföretag i Gibraltar med kopplingar till den uzbekiska diktatordottern Gulnara Karimova, har plötsligt blivit sprängstoff igen.

I förra veckan genomfördes razzior hos två av Telia Soneras holländska dotterbolag i jakt på bevis för penningtvätt och mutbrott i samband med bolagets affärer i Uzbekistan, och senare begärde holländska myndigheter säkerheter på mellan 10 och 20 miljoner euro för eventuella skadeståndskrav. I veckan kom även uppgifter om att amerikanska justitiedepartementet och finansinspektionen har börjat undersöka frågan – vilket öppnar för miljardskadestånd i enlighet med den tuffa amerikanska korruptionslagstiftningen. Till listan över pågående mututredningar mot Telia Sonera och brevlådeföretaget Takilant – som sedan tidigare inkluderar Sverige, Norge, Frankrike och Schweiz – har även europeiska åklagarsamarbetet Eurojust adderats.

Kan Telia Sonera någonsin tvätta bort korruptionsmisstankarna?

Så låter tiotusenkronorsfrågan som Marie Ehrling måste besvara på Cirkus om en dryg vecka.

Det räckte uppenbarligen inte med att beställa en rapport från Sveriges kanske mest namnkunniga affärsjurist, Biörn Riese på advokatbyrån Mannheimer Swartling, som i januari 2013 konstaterade att företaget brutit mot interna regelverk och uppförandekoder men inte agerat brottsligt i juridisk mening. Inte heller att strax därefter göra sig av med vd:n Lars Nyberg och på årsstämman i april 2013 byta ut styrelsen.

Som nytillträdd var Ehrlings första åtgärd för att lägga skandalerna bakom sig att låta den internationella advokatfirman Norton Rose Fulbright granska Telia Soneras samtliga transaktioner och avtal i Centralasien. Vilket förra hösten resulterade i att fyra höga chefer fick lämna företaget. Advokatfirmans arbete avslutas i dagarna, enligt uppgifter till Fokus lagom till Telia Soneras årsstämma på Cirkus.

Men mycket talar för att detta inte blir det avslut som Marie Ehrling räknat med. Snarare kommer frågetecknen runt Telia Soneras centralasiatiska verksamhet att öka. Norton Rose Fulbrights granskning kommer nämligen inte att offentliggöras, uppger Telia Soneras presschef Salomon Bekele till Fokus. Det betyder med all sannolikhet att advokaterna har grävt fram fler problem än vad som tidigare varit känt. Om inte annat är det så spekulationerna lär gå. Vem det sedan är som har lagt locket på, styrelsen eller överåklagare Gunnar Stetler som leder den svenska mututredningen, förblir obesvarat. Hur som helst är det Marie Ehrling som får stå till svars i samband med stämman på Cirkus.

Problem för Telia Sonera betyder problem för svenska staten. Telekomjätten är inte bara den aktie som flest svenskar äger, utan är också ett bolag som ägs indirekt av alla svenskar genom staten, som i dag är huvudägare med 37 procent av aktierna.

Det som en gång var Televerket bolagiserades 1993, börsnoterades 2000 och slog sig samman med finska telekombolaget Sonera 2002. Det var detta som ledde fram till äventyren på nya marknader i Centralasien där vinstmarginalerna är betydligt högre än i Norden. Men där korruptionen också är betydligt mer utbredd – vilket till sist blir ett bekymmer som hamnar i finansmarknadsminister Peter Normans knä.

Vad ska regeringen ta sig till med ett bolag som den helst av allt vill sälja men saknar majoritet för i riksdagen?  Till stämman på Cirkus blir Normans dilemma högst konkret: Ska staten ge den sparkade vd:n Lars Nyberg ansvarsfrihet eller inte? Revisorerna från PWC har tagit det okonventionella beslutet att varken tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet, med hänvisning till den nu hemligstämplade granskningen från Norton Rose Fulbright. Det blir helt och hållet upp till ägarna att avgöra hans öde.

– All logik borde tala för att man inte ger ansvarsfrihet för Lars Nyberg, sager Carl Rosén, Aktiespararnas vd, som var väldigt kritisk vid förra stämman då staten röstade för att ge styrelsen och vd:n ansvarsfrihet.

Ett nej nu skulle möjliggöra för Telia Sonera att stämma sin förra vd. Men det skulle också rikta mer ljus på de korruptionsanklagelser som bolaget vill tvätta bort. Hur man än gör tycks Uzbekistan-historien komma tillbaka.

Det finns en till synes enkel lösning på problemet. Varför lämnar inte bara Telia Sonera Centralasien och därmed problemen bakom sig?

Svaret är pengar. Vad Telia Sonera kallar Eurasien – Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal – stod 2012 för en knapp femtedel av koncernens omsättning men nästan hälften, 43 procent, av bolagets rörelsevinst.

Verksamheterna växer i snabb takt och uppvisar vinstmarginaler på mellan 35 och 59 procent, enligt tidningen Affärsvärldens genomgång. Bara 2012 inbringade det uzbekiska dotterbolaget Telia Sonera Uzbek Telecom intäkter på 2,3 miljarder kronor och levererade en vinst på 904 miljoner kronor.

Men det är att spela kvitt eller dubbelt. Samtidigt som Telia Sonera fortsätter att ta marknadsandelar i Centralasien jobbar Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption vidare med sitt gigantiga korruptionsmål mot personerna bakom Uzbekistanaffären, i samarbete med åklagare i en rad andra länder.

– Jag utgår från att det bli åtal någon gång i december, säger Gunnar Stetler.

Par i brott? Gulnara Karimova – diplomat, kläddesigner och diktatorsdotter – misstänks vara Telia Soneras motpart i den mutaffär i Uzbekistan som nu utreds av myndigheter i ett flertal länder.

Bakgrund | Turerna i korruptionshärvan

Efter avslöjanden av SVT:s »Uppdrag granskning« hösten 2012 inleder överåklagare Gunnar Stetler en förundersökning om misstänkt mutbrott.

I februari 2013 avgår dåvarande koncernchef och styrelseordförande, Lars Nyberg respektive Anders Narvinger.

Under hösten 2013  sparkas fyra höga chefer efter att det kommit fram uppgifter i en genomgång av Norton Rose Fulbright. För en månad sedan grips Karimovas högra hand, Gayane Avakyan.

I förra veckan inleder åklagarmyndigheten i Nederländerna en förundersökning mot Telias två holländska dotterbolag.

Förra onsdagen säger Telias revisorer att de »inte har möjlighet att ge vd Lars Nyberg ansvarsfrihet från räkenskapsåret 2013«. Samma dag går schweiziska åklagare ut med att

Gulnara Karimova utreds för misstänkt penningtvätt, kopplad till Telia Sonera.
I måndags meddelar USA:s justitiedepartement och finansinspektion att de inleder två olika utredningar om affärerna i Uzbekistan.

Källa: Fokus, TT