Hjälmexplosion gör börssuccé

Blå kostym, röd slips och med blicken fäst vid cykelbanan framför honom. Anders Ygeman susar fram på bilden i Dagens industri. Artikeln handlar inte om tiggeri eller en polisorganisation i fritt fall. Den här gången är det Ygemans liv som cykelpendlare som är i fokus. Men varför har han ingen hjälm på huvudet?

Twittrare och politiska motståndare påpekade omedelbart att inrikesministern levde farligt där han oskyddat tog sig fram genom staden. De hade uppenbarligen inte läst hela artikeln. Mest uppmärksamhet i texten fick nämligen kragen runt Ygemans hals, den svenska cykelinnovationen Hövding: En krockkudde som blåses upp runt huvudet vid en kollision på cykel.

Ygeman berättade om en krock med en annan cyklist.

– Jag ramlade inte, men det var tillräckligt för att hövdingen skulle lösa ut sig. Först förstod jag inte vad som hade hänt, men så såg jag att alla i hela korsningen stod och tittade och insåg att jag hade en jättestor vit luva på huvudet.

Samtidigt som inrikesministerns berättelse trycktes spreds ett klipp om den svenska innovationen via sajten Vira Thread. Filmen fick Hövdingaktien att rusa och sedan dess har aktiens värde som mest nästan fördubblats på börsens lista för nya bolag, First North.

På nätbanken Avanzas forum jublade småspararna.

»Då har man gjort första miljonen i vinst på hövding :) Åtminstone på papper. Hoppas på en till!«, skrev användaren Cynomic.

Anders Ygeman är inte ensam i regeringen om att älska sina nya störtkrage. Enligt uppgift till Fokus är den uppblåsbara hjälmen just nu högsta mode på Rosenbad. På Instagram lade handelsminister Ann Linde nyligen ut en bild på sig själv och en färgglad Hövding, följt av texten: »Precis som @Ygeman cyklade jag till jobbet med svenska innovationen Hövding«.

Men hur långt får ett statsråd egentligen gå när det gäller reklam för ett enskilt bolags produkter? I alla tider har svenska politiker talat sig varma om allt ifrån stridsflygplan till kullager. Det är viktigt för den svenska exporten, brukar det heta.

Men vad säger lagen? 2007 hamnade ett liknande ärende hos justitieutskottet. Då anmälde socialdemokraten Margareta Israelsson kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth efter att hon puffat för SF bio och filmen »Smultronstället« i en reklamfilm. I sin anmälan hänvisade Israelsson till en skrivning i regeringsformen som säger att statsråd inte får »inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom eller henne«. Hon fick stöd av både Sveriges reklamförbund och den S-anknutne statsvetaren Ulf Bjereld. Han sågade kulturministerns agerande och kallade det »utomordentligt omdömeslöst«. Men KU såg inga problem och Adelsohn Liljeroth slapp undan anmärkning.

Enligt Jan Turvall, lektor vid Göteborgs universitet och expert i förvaltningsrätt, finns det inga juridiska hinder för statsråd att göra reklam för enskilda företag.

– Men frågan är om det är lämpligt. Ska ett statsråd ta ställning för ett enskilt privat företag? Det tycker jag verkar märkligt, särskilt om flera statsråd förespråkar samma produkt, säger han.

Ministrars puffande för enskilda bolag tycks alltså befinna sig i en gråzon, åtminstone etiskt. Men kanske är det ändå värre att inte snacka om svenska bolag.

När Magdalena Andersson inför julen 2015 presenterade en prognos för Sveriges ekonomi sa hon att den gick som en nyproducerad Tesla. Det dröjde inte länge förrän hon fick mothugg. I ett brev klagade Volvo Cars på att de inte lyftes fram av ministern.

När sedan vårbudgeten presenterades bytte Andersson därför ut bilarna i metaforen: Sveriges ekonomi var nu lika snabb som en Volvo V90.

Metaforen tappade onekligen en del av kraften med det där bilbytet. Men bilen var i alla fall lite svensk.