Hög risk säljer stort

Byggdammet yr i luften och energiska lyftkranar utgör Shanghais ständigt växande silhuett. På några år har Kinas storstäder mångdubblats, såväl på höjden och bredden som till sin befolkning. Här, 750 mil från Sverige, placerar förväntansfulla svenskar en allt större del av sina besparingar. Kina har seglat upp som tredje största fondland bland tillväxtländerna.

»Röda faran« är som bortblåst, konstaterar Claes Hemberg på nätmäklaren Avanza. Svenskarna har tagit intryck av mediebilden att Kina genomgår en ekonomisk explosion och vill därför vara med på investeringståget.

Svenska sparare fick tidigt upp ögonen för aktier och har nu sammanlagt 60 procent av fondkapitalet placerat utomlands.

I år är det tio år sedan det blev möjligt för en bredare krets att placera på tillväxtmarknaderna via aktiefonder. Det firar vi med att satsa mer än någonsin på högrisksparande. Trots den allmänna börsoron i världen blev oktober den bästa fondmånaden hittills i år, räknat på nyinsatta pengar, och mest av allt lockar tillväxtregionerna. Det visar uppgifter från Fondbolagens Förening.

Ryssland, där svenskarna började köpa fonder 1997, är fortfarande favorit, där satsas mest pengar. På andra plats ligger länderna i det tidigare Östeuropa, som klumpas ihop. Och på tredje plats kommer alltså Kina. Totalt 9 procent av svenska folkets tillgångar i aktiefonder är i dag placerade i de sju största utvecklingsmarknaderna.

En av anledningarna till att tillväxtregionerna ökar är att utbudet av nischade, alltså specialiserade, tillväxtfonder har ökat. Genom att skapa många olika fonder på varje geografisk marknad har fondförvaltarna lyckats öka försäljningen av fondandelar.

Försäljningen av fonder skiljer sig i den bemärkelsen egentligen inte från försäljningen av flaskvatten; ökat utbud ger ökat klirr i kassan.

Enligt Avanza har nu de nischade tillväxtfonderna för första gången passerat svenskarnas intresse för Nordamerika. Det är anmärkningsvärt med tanke på att USA:s ekonomi är så mycket större än tillväxtregionernas. Potentialen är mindre på en mogen marknad som den amerikanska, samtidigt är rasrisken i tillväxtområdena mycket större, snarast närmast omöjlig att kalkylera.

Den amerikanska bolånekrisen har sedan i somras skakat om börserna på båda sidorna av Atlanten. Men tillväxtmarknaderna står fortfarande stadigt. Michael Livijn, strateg på Nordea, menar att tillväxtmarknaderna generellt påverkats mindre än de gamla marknaderna eftersom de nya inte har någon större exponering mot de dåliga krediterna som just nu belastar de amerikanska och europeiska bankerna.

De nya marknaderna har också i allt större utsträckning utvecklat sina ekonomier och byggt upp en inhemsk konsumtion. Det ger en viss stabilitet i utvecklingen, och minskar sårbarheten.

Många bedömare omvärderar nu de amerikanska fonderna och ligger lite lågt i Nordamerika. Men det betyder inte att USA:s tid som ekonomisk gigant är förbi. Landet har fortfarande världens största och bredaste aktiemarknad och räknas som en stabilisator i aktieportföljerna.

– Men kapitalet kommer så småningom att skjutas från väst till öst. USA:s andelar av världsmarknaden kommer att minska, vi vet bara inte om det kommer att ta fem, tio eller femton år, säger Michael Livijn.

Relativt ny i floran av tillväxtmarknader är Afrika. Swedbank lanserade förra veckan en Afrikafond, med tyngdpunkten i Sydafrika. Där ligger den därför att det är det enda landet i regionen med en någorlunda välutvecklad börs. Många analytiker understryker att även om Afrika är en marknad med viss potential kvarstår faktum att det knappast finns någon meningsfull mängd aktier i de flesta länder.

Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar, ifrågasätter om en vanlig investerare egentligen känner till riskerna i länder som Kina, Indien och Brasilien.

– Folk gör liknelser med idrottens värld, de tror att lag som vunnit tidigare kommer att fortsätta vinna. Det är tyvärr fel tänkt, så fungerar inte aktiemarknaden, säger Jonas Lindmark.

För momentumdrivna börsrallyn riskerar alltid att skapa finansiella bubblor. Ju fler som hoppar på Kinafonderna desto mer påverkas kursen och en bubbla uppstår.

Lindmark betonar att det finns en statistisk tendens att avkastningen oftast vänder tillbaka till det långsiktigt historiska medelvärdet.

Varningarna för Kina kommer nu från allt fler håll. Jan G Loeys, som är marknadsstrateg och ansvarig för global tillgångsallokering vid investmentbanken JP Morgan, kallar den kinesiska handeln för spekulativ. I en intervju med tidningen Affärsvärlden menar han att just Kina är farligt nu trots att han är positiv till övriga tillväxtländer.

Och under november har många börjat sälja av kinesiska fonder. Nätmäklaren Avanza redovisar att fyra av tio sålda fondkronor kommer från just Kinafonder.

Om försäljningen är en tillfällig nyck eller om svenskarna tagit till sig varningarna återstår att se.