Den lokala honungsvalutan går igen i svensk by

Allt började på 80-talet med att Kjell Holmstrand inte fick låna pengar av banken för att starta en bigård. Då tryckte han upp sin egen valuta, klövern. Inspirationen fick han från ön Guernsey i Engelska kanalen, som införde en lokal valuta redan 1827. I dag används den parallellt med det brittiska pundet men enbart på kanalöarna.

Det tog två år att ta fram sedlarna men då kunde Kjell köpa de bisamhällen han ville ha. Skulden betalade han tillbaka med honung som han producerade. Efter fem år hade han tjänat tillbaka sina klöversedlar.

Nu ser byborna i Skattungbyn i norra Dalarna återigen detta som ett alternativ, en slags försäkring. Honungen är fortfarande inblandad: växelkursen följer honungsmarknaden.

– En spekulationsvaluta är när som helst värd luft men en klöver är värd en burk honung även om 100 år, säger Kjell Holm­strand.

Valutaprojektet följs nära av etnologen Simon Arveström, i hans studier för en masterexamen vid Uppsala universitet.

– Det är intressant att se vad människor tänker kring begreppet ekonomi och om de kan omdefiniera det, säger Simon Arveström, som vistades i Skattungbyn i somras.

Han bodde hos en familj och betalade för husrum med volontärarbete. Eftersom han arbetade mer än han behövde fick han betalt i klöver.

Har du några klöver i plånboken?

– Nej, jag använde dem i byn på den lokala festivalen, Inspirationsfestivalen.

Simon Arveström har tittat på andra lokala valutor runt om i världen.

– De flesta försvinner efter ett tag. Många underskattar kanske den kulturella förankring som krävs i lokala institutioner. Det är också svårt att skapa ett helt nytt system utanför det globala ekonomiska systemet. En del ursprungsfolk har klarat det, men då har de ett system som skapats under många hundra år, kanske tusentals år.

I Paris pågår sedan i våras ett omfattande projekt med den lokala valutan la pêche, persikan.

– I Paris finns en mycket stark kultur kring lokala produkter. Även Totnes i England har en egen valuta som utgår från lokala företag som också producerar lokalt. Det handlar om att skapa ett slutet kretslopp av varor.

Det här kan vara en nyckelfråga för Skattungbyn, menar Simon Arveström, byn är långt ifrån självförsörjande. Han ser också problem med att prissätta tjänster.  Vilket är egentligen priset på en arbetstimme? Om en sådan betalas med en klöver uppstår diskussionen kring vad som är mer kvalificerat arbete eller om någon till exempel använder sitt eget material.

– Men det kan vara nyttigt för då måste de förhandla om vad arbetet är värt.

Hur får jag, som inte bor i byn, tag i klöver?

– De har haft diskussioner om detta och att det är lättast att erbjuda volontärarbete. Jag är ju forskare och ska som sådan bara betrakta men jag ser att de nog behöver en mötesplats, kanske en databank, som visar just vad man kan göra.

Än så länge saknar byn också ett regelverk kring den lokala valutan som alla är med på.

– Om valutan ska vara en del av en omställning av samhället räcker det inte bara med den. Man måste bygga ett helt system för omställning och därför tänka bredare, säger Simon Arveström.

Det finns ungefär 1 250 sedlar i omlopp nu, hälften av dem Kjell Holmstrand lät trycka upp från början. Det tog tid för honom att utforma sedeln utifrån likhets- och erfarenhetslagen. Det betyder att dess form ska kännas igen men den får inte likna en befintlig sedel. Till följd av det är till exempel nummerfältet spegelvänt annars skulle det kunna bli förfalskning. Riksvapnet är bytt mot Dalavapnet. Sedeln är gjord av mycket stark fiber som ska garantera lång livslängd.

– Jag tog kontakt med Tumba sedeltryckeri och de var mycket vänliga men krävde större volymer än jag behövde så det blev ett mindre tryckeri, säger Kjell Holmstrand.

Hans egen namnteckning finns på sedlarna samt två namnteckningar från vittnen, chefen för tryckeriet och tryckaren.

– Alla har samma valör, 1 klöver, men nu talar man om att kanske ta fram ett växelmynt på en halv klöver.

Hur känns det att klövern har börjat användas igen?

– Det känns som en viss trygghet. Den förbättrar den lokala situationen, det är lite som att bygga en egen bank, säger Holmstrand.

Cirka 40 av byborna har nu klöver i plånboken. Men visst finns det skeptiker bland byns 300 fastboende invånare.

– Många ungdomar tycker att det är coolt och invandrarna, som står utanför våra svenska system, tycker att det är wow: »Jag kan klara mig!«, berättar Willy Palm, en av eldsjälarna.

Skatteverket har aningen svårt att förhålla sig till lokala valutor, som de kallar bytesringar, eftersom en lokal valuta inte är en valuta i egentlig mening. Det blir därför svårt att prissätta tjänster och varor. Och följaktligen vad som ska betalas i sociala avgifter och skatt.

Fakta | Nykter i pengasyn

Det finns omkring 5 000 lokala valutor i världen, varav cirka 60 i Frankrike.

I Sverige finns flera försök, som så kallade majorer i stadsdelen Majorna i Göteborg.

Historiskt har lokala valutor använts för att förstärka eller förhindra något, som till exempel när rallarna kunde köpa i princip allt för den lokala valutan förutom alkohol. Arbetsgivaren ville ha nyktra arbetare som kom till jobbet.

Fakta | Den franska persikan

Den franska persikan

I maj 2018 lanserades den lokala valutan la pêche, persikan, i Paris.

Den lokala valutan tas emot som betalningsmedel i restauranger, mataffärer, bokhandlar och hos cykelreparatörer. Den kan användas parallellt med euron. Syftet är att uppmuntra kunder och företag att handla lokalt och att minska miljöförstöringen

Än så länge kan valutan la pêche bara köpas som papperssedlar. En del i projektet handlar om att inte marginalisera människor utan id- kort eller en fast adress.

Det går bra att köpa valutan i växelkontor.