Hushållen redo för räntechocken

Under senare år har räntorna varit rekordlåga, till stor glädje för alla husköpare. Vem hade för bara tio år sedan ens kunnat drömma om att få ett bolån till drygt två procents ränta?

Men nu är lågräntedagarnas tid över. Riksbanken har redan höjt den viktigaste styrräntan från 1,5 till 1,75 procent och tydligt signalerat att det kommer mera. Vice riksbankschefen Irma Rosenberg har talat om en förestående »normalisering« av räntenivån. Med dagens rekordlåga räntor kan en normalisering mycket väl innebära en fördubbling inom något år.

De låga räntorna har fått hushållen att dramatiskt öka sin belåning. Vid en första anblick kan det se kämpigt ut för hushållen när räntorna nu stiger, men en fenomenal börsuppgång och skenande bostadspriser har gjort att tillgångarna också ökat till rekordnivåer. Skuldkvoten, skulderna i förhållande till tillgångarna, har därför sjunkit och är nu under 25 procent, enligt SEB:s sparbarometer.

Men det är inte med sina förmögenheter, utan med sina inkomster som låntagarna ska klara av att betala de ökade räntekostnaderna. Det klarar de allra flesta. Riksbanken följer löpande utvecklingen av hushållens skuldsättning i sin stabilitetsrapport och i den senaste upplagan heter det att »hushållssektorn bedöms fortfarande ha marginaler att klara av stigande räntor eller tillfälliga inkomstbortfall utan att hamna i betalningssvårigheter«. Enskilda hushåll kan visserligen få problem, men på det stora hela står hushållen väl rustade för högre räntor.

– Vi räknar definitivt med att hushållen klarar de förväntade räntehöjningarna, säger Gunilla Nyström, privatekonom vid SEB.

Nyströms bedömning delas av andra experter på familjernas ekonomi som Fokus har talat med. Men även om de flesta inte kommer att få allvarliga problem kommer de förmodade räntehöjningarna ändå att märkas av i plånboken. En höjning av räntan med en procentenhet betyder 496 kr mer i månaden för en genomsnittsvilla värd 1,7 miljoner och belånad till hälften.
Enligt Gunilla Nyström kräver bankerna i dag att låntagare med nya lån ska klara en dubblering av räntenivån. Frågan är dock vad det enskilda hushållet gör med den marginalen. Sparar hushållet pengarna eller konsumerar de dem? En hel del hushåll har glatts av låga räntor och vant sig vid att kunna konsumera för sin marginal. Nu kan de tvingas dra åt svångremmen.

– Klart det kan svida i skinnet på många, säger Ylva Yngvesson, chef för Föreningssparbankens Institutet för Privatekonomi.

Då ska man samtidigt komma ihåg att det under ett antal år har varit en mycket god tid för låntagarna.

– De som har varit med på marknaden ett tag minns räntorna på 14–15 procent i början av 1990-talet. De kan uppleva att det har varit billigt att bo ett tag nu. Boendekostnaden har också totalt sett blivit lägre, säger Gunilla Nyström.

Ingen större fara i sikte alltså. Men ränteprognoser är alls ingen exakt vetenskap och räntehöjningarna kan också bli högre än vad marknadens bedömare räknat med. I så fall finns risken att hushållen måste dra ned sin konsumtion så mycket att hela ekonomin saktar ner. Å andra sidan – om ekonomin saktar in sjunker i regel inflationen – och räntorna.

Men vad händer med värdet på bostaden, som i de flesta fall stigit brant, när räntan stiger? I förra veckan gick Finansinspektionen ut och varnade för att högre räntor på sikt kan leda till fallande bostadspriser. Bostadspriserna beror till stor del på ränteläget.

Med låga räntor kan ett hushåll låna mer och ändå få samma boendekalkyl som med en högre ränta. Men stiger räntorna, och Finansinspektionen varnar för att de kan stiga upp mot fyra till sex procent på några års sikt, så har hushållen inte råd att låna lika mycket och bjuda lika högt på bostäder. I ett sådant läge kan huspriserna, framför allt i storstäderna, komma att falla. Finansinspektionen vill därför höja ett varningens finger för dem som står i kast att ge sig in på bostadsmarknaden nu.

Privatekonomernas viktigaste råd är enkelt: amortera på lånen. Ett råd som hushållen, åtminstone inte hittills, verkar hörsamma. Enligt en undersökning av Institutet för Privatekonomi som presenterades tidigare i veckan har andelen som inte amorterar på sina lån ökat kraftigt under senare år. Bland dem som har lån över tre miljoner kronor är det så många som en tredjedel som i dag inte amorterar på sina lån. De nya amorteringsfria lånen har lockat många, men skulden måste till slut ändå betalas.