Industrins mörka baksida

Blogg | Svensk ekonomi går stadigt framåt. Unionens konjunkturprognos, som kom i dag, visar att den svenska BNP-tillväxten i år väntas landa på 1,2 procent och enligt tjänstemannafacket väntas ekonomin öka takten nästa år.

»Tack vare växande investeringar i näringslivet och starkare exporttillväxt när omvärldskonjunkturen stärks«, uppger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Trots en något svagare tillväxt i år är hushållen positivt inställda till ekonomin. I Konjunkturinstitutets barometerindikator för april har värdet stigit med 0,8 enheter till 102,7. Nivån är högre än normalt. Det historiska genomsnittsvärdet är 100.

Dragloket är så klart den svaga kronan, som sänkts på grund av Riksbankens tudelade penningpolitik, med negativ styrränta och med köp av statsobligationer.

När värdet på kronan fallit har svenska varor, lika för lika, framstått som ett rent kap för köpare med euro och dollar. Motsatt har effekten varit för svenska turister som fått allt mindre för sina kronor när dessa växlats på utlandssemestern.

Enligt Konjunkturinstitutets senaste rapport så är efterfrågan på svenska exportvaror hög, men två begränsande faktorer är ett redan högt kapacitetsutnyttjandet och bristen på kompetent arbetskraft. Det råder brist på maskinoperatörer, verkstadsarbetare och annan kvalificerad personal – de utbildas inte i en sådan takt för att möta behovet.

Så medan tillväxten gått stadigt uppåt finns en annan siffra som också utvecklat sig på samma vis och det är antalet dödsolyckor på arbetsplatser.

I senaste utgåvan av Fokus berättas om den 43-årige anläggningsarbetaren Thomas som dog på jobbet. Han begravdes under jordmassor när schaktväggen rasade över honom. Han dog i arbetet när han utförde uppdrag åt Hedemora Energi.

Antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång har ökat rejält de senaste åren – från 34 dödsfall år 2015 till 58 dödsfall i fjol. I år har ytterligare 19 personer dött på jobbet under perioden januari till april.

Ett annat tydligt exempel: i fjol gick 24-åriga Julia Mannersten till jobbet på Tarkettfabriken i Ronneby, men hon kom aldrig hem. Hon fastnade i ett dragverk och före detta medarbetare har vittnat om det inte fanns något klämskydd eller ett nödstopp inom räckhåll på den plats där hon dog.

Detta är baksidan av högtrycket inom industrin. På verkstadsgolvet är det febril aktivitet, inte sällan med ny, ung personal. Då sker också avsteg från säkerhetsrutiner och föreskrifter och när olyckan är framme är utgången allt oftare dödlig. Det går att föreställa sig att om takten vore lägre skulle sannolikt värre olyckor ske.

Företagen hålls dessutom sällan juridiskt ansvariga för olyckorna, trots att det rimligen borde vara så. I nuläget löper bolag bara risk för en företagsbot, med summor som för stora bolag motsvarar kaffepengar.

Frågan är vilket av partierna som kan tänkas lansera en nollvision för dödsfall på arbetsplatser. Förr hade ett arbetarparti varit en lågoddsare, 2019 är det inte lika säkert.