Inflationen har tagit fart – här är hoten inför 2022
Inflationen tar fart – en ovanlig situation som vi inte har sett på flera årtionden. Hoten som tornar upp sig är flera, skriver ekonomijournalisten Johan Schück.
Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT /Ola Hedin
Inflationen har länge ansetts som död, men nu vaknar den till liv igen. Inför 2022 är snabba prisökningar ett av de växande hoten. Många länder står inför beslut om räntehöjningar och det kan även gälla Sverige.
Det är en ovanlig situation eftersom inflationen länge har hållit sig borta, både i Sverige och andra utvecklade länder. Man får gå tillbaka till 1970- och 1980-talet för att hitta något liknande. Vid den tiden hade regeringar och centralbanker tappat greppet och vissa år kunde priserna stiga med tvåsiffriga tal.
Inflationsbekämpningen i USA och Storbritannien hjälpte fram ledare som Ronald Reagan och Margaret Thatcher. I Sverige dröjde det dock till 1990-talskrisen innan omprövningen kom. Men efter kronfallet på hösten 1992 införde Riksbanken ett inflationsmål på två procent – en nivå som då sågs som extremt låg.
Ändå dröjde det inte många år förrän inflationsmålet blev etablerat, i Sverige liksom i andra länder. På många håll har problemet därefter tidvis varit att priserna har ökat för långsamt, alltså med betydligt mindre än två procent per år.
I Sverige har Riksbanken inte klarat inflationsmålet, utan sett sig tvungen att först införa en minusränta och sedan en nollränta. Men detta har inte hjälpt förrän ganska nyligen, när återhämtningen från coronakrisen började tvinga priserna uppåt. Det inträffade globalt, men gäller även Sverige.
Några europeiska länder har redan reagerat genom att centralbankerna höjt sina styrräntor. Det gäller Norge och sedan även Storbritannien. Europeiska centralbanken, ECB, tar det däremot försiktigare, främst av hänsyn till ekonomiskt svaga länder i Sydeuropa.
USA:s centralbank, Federal Reserve, dröjde ganska länge med klara besked. Men när inflationen hade nått ända upp till 6,8 procent i november 2021, förklarade man därifrån att styrräntan ska höjas vid tre tillfällen under 2022 och sedan flera gånger under åren därefter. Det gav också till effekt att dollarn började stiga mot andra valutor.
Här i Sverige har Riksbanken ännu inte visat någon vilja att följa efter när det gäller räntehöjningar. Ändå var den svenska inflationen uppe i 3,6 procent i november 2021 (den senaste uppmätta månaden), vilket är den högsta nivån sedan mitten av 1990-talet.
Men Riksbanken har hittills hållit fast vid att de pågående prisökningarna är tillfälliga och hävdar att de under 2022 ska tvingas ner igen. Argument för detta är att inflationen alltjämt ligger kring två procent, om man inte räknar in energipriserna. Chansen finns därför att den allmänna prisnivån faller tillbaka, så snart som energin blir billigare igen.
Med litet tur kan detta visa sig riktigt. Men Riksbanken verkar då bortse från att högre energipriser ganska snart får bredare effekter på ekonomin. Kostnaderna pressas upp för andra varor och tjänster, vilket slutligen ska betalas av hushållen. Livsmedel tillhör det som blir allt dyrare, liksom bostadsvärme.
Högre amerikanska räntor betyder dessutom att dollarn stärks mot kronan. Följden blir att en stor del av Sveriges import fördyras. Det leder i sin till tur att den svenska inflationen går upp och hamnar mer varaktigt ovanför Riksbankens inflationsmål.
Inflationen kommer därför att hamna på Riksbankens dagordning under 2022, även om man där inte talar så mycket om det. Men senare på året kan det bli nödvändigt med en första räntehöjning som sedan följs av fler. Rörelseriktningen är klar, även om tidpunkten kan diskuteras.
* * *
