Inkompetens i megaformat

Klockan 10.30 på tisdag står Ängelholms Blåsorketer uppställda på Barkåkra station, just nedanför Hallandsåsens södra sluttning. På den norra sjunger barnkörer från båda sidor om åsen. Melodifestivalkungen Eric Saade är också på plats. Trafikverket bjuder på glögg. Och på eftermiddagen går ett fackeltåg ner mot Båstads nya station. Det är dags för invigning av tunneln genom Hallandsåsen.

Att bygget tagit 23 år och kostat nio gånger så mycket som det från början var tänkt, hindrar uppenbarligen inte Trafikverket från att fira spektaklet med pompa och ståt.

Förseningen är en del av svensk samtidshistoria. År 1997 använde Skanska tätningsmedlet Rocha-Gil för att hindra vatten från att rinna in i tunneln. Ämnet rann ut i omgivningen och ledde till att tunnelarbetare förgiftades, fiskar dog och kor förlamades. Hela bygget fick stoppas. Men förseningen berodde också på att det var långt mer komplicerat att bygga en tunnel genom åsen än vad beställaren, Banverket, först hade trott. Slutnotan blev 10,8 miljarder i stället för beräknade 1.

Det är långt ifrån det enda byggprojekt där skattebetalarna fått se sina pengar slukas av svarta hål. Bygget av nya Slussen i Stockholm har knappt påbörjats men budgeten har redan fått höjas med 4,1 miljarder kronor. Och Nya Karolinska sjukhuset som ska stå klart om några veckor har blivit upp till 10 miljarder dyrare än den ursprungliga planen från 2010. Då var det dessutom redan från början ett projekt som var mycket dyrare än vad det hade behövt vara.

Varför säger skattebetalarna inte ifrån?

– Folk rycker på axlarna när man talar om att infrastrukturprojekt blir för dyra. Att byggen blir dyrare än plan har blivit en naturlag, säger Fredrik Brunes, som bland annat forskar på kostnader för byggprojekt på KTH.

Forskning visar att ovan nämnda projekt inte är några engångsexempel. Stat, kommun och landsting underskattar konsekvent kostnaderna för stora byggen.

Den danske forskaren Bent Flyvbjerg har tittat närmare på 258 infrastrukturprojekt världen över och har jämfört kalkylerna som låg till grund för beslutet att bygga med hur det faktiskt blev. Kostnaderna underskattades i nio fall av tio. Den faktiska kostnaden låg i genomsnitt 28 procent högre än vad som ursprungligen beräknats.

Anledningen stavas »salamitaktik«, enligt Flyvbjerg. Det innebär att beställaren, ofta medvetet, redovisar en liten bit av kostnaden i taget. Då blir det lättare att driva igenom ett projekt som man vill genomföra. Det kan tyckas märkligt, men Flyvbjergs forskning visar att många beställare blir förälskade i sina projekt. Det blir viktigare att baxa igenom ett beslut än att vända på kronor och ören.

Flyvbjerg har tittat på byggprojekt i hela världen. De svenska projekten i hans studier visar att situationen inte är bättre här. Trafikverket lämnade i slutet på september över en rapport till regeringen där de gick igenom 158 kontrakt som avslutades under 2014. I medeltal låg de faktiska kostnaderna 21 procent över de beräknade.

Enligt Jan-Eric Nilsson saknade Trafikverket system för att följa upp kostnaderna. Mycket av arbetet har fått göras manuellt och ibland har det varit svårt att veta vilka kostnader som hör till vilket projekt.

– De skulle behöva ha bättre ordning på sina papper, säger han.

Den enskilt vanligaste förklaringen till kostnadsöverskridanden som Trafikverket anger är att man har missat att göra ordentliga förstudier av geotekniken. När bygget sen kommer i gång och det exempelvis upptäcks att marken är sank eller åsen porös är det för sent att sätta stopp. Det är bara att betala. Under bygget med Friends Arena upptäcktes till exempel att det legat en sjö där arenan skulle stå, vilket krävde förstärkning av marken till en kostnad av 600 miljoner kronor, innan byggbolaget Peab kunde genomföra projektet.

– Om du bygger på en sjöbotten och inte förstår att det är sjöbotten, ja det är klart, då blir det dyrare, säger Jan-Eric Nilsson och fortsätter:

– Jag är ekonom, men rent spontant kan jag tycka det är märkligt att det ska vara så svårt att i förväg ta reda på vilka tekniska förutsättningar som gäller.

Henrik Tamm är seniorkonsult på Offerator, som hjälper företag att lämna anbud i offentliga upphandlingar. Han anser att beställaren har svårt att överblicka hela affären och säger att det är en viktig förklaring till varför byggprojekt ofta överskrider kostnaderna.

– Beställaren fokuserar på att inte göra fel, i stället för att göra en god affär. Och de har ofta inte tänkt hela vägen när specifikationen görs. Leverantören svarar bara på det som beställaren frågar efter. Leverantören inser att det innebär en massa tilläggsorder, då kan de lämna ett lågt grundpris och ta ordentligt betalt för tilläggsarbetet, säger han.

Henrik Tamm hävdar att många inköpare på stora privata företag som Ericsson och Astra är långt mer professionella.

– Jag förstår inte att det offentliga inte tar hjälp. De borde plocka in människor från byggföretagen som har erfarenhet från andra sidan, säger han.

Fredrik Brunes på KTH håller med. Han anser att ett sätt att motverka kostnadsöverskridanden är att använda referensprojekt. Han tror inte att kostnader blir högre för att det är svårt att beräkna vad ett stort bygge kostar.

– I så fall är det konstigt att utfallet väldigt sällan blir till beställarens fördel. Det borde slå åt båda håll, menar jag. Här behövs mer forskning, säger han.

Vinnarna på det offentligas inkompetens är förstås byggbolagen.

I fallen med Hallandsåsen, Slussen och Nya Karolinska är det byggföretaget Skanska som är leverantör. När det gäller Slussen bygger Skanska på löpande räkning. Syftet med det är att de ska kunna hitta effektiva lösningar som håller kostnaderna nere. Med tanke på att kostnaden redan nu har höjts med flera miljarder, är det inte mycket som pekar på att så blir fallet. I fallet Nya Karolinska var Skanska ensam anbudsgivare, vilket förstås underlättade för byggföretaget att ta bra betalt. Jan-Eric Nilsson är professor i transportekonomi på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Han reagerar inte på att det handlar om Skanska i samtliga dessa fall.

– Att de är med ofta ligger i sakens natur. Men om de oftare är inblandade i projekt som blir dyrare än beräknat relativt storleken kan jag inte leda i bevis, säger han.