Is i magen hos svenska stålet

På Suzuki i Garphyttan kan man ta det med ro. De amerikanska ståltullarna ­hotar vare sig jobb eller exportintäkter. Utan den tråd i specialstål som tillverkas här kan amerikanska bilar varken starta eller köra. Bilmotorns ventilfjäder är nämligen tillverkad av specialståltråden från den lilla bruksorten Garphyttan i Bergslagen.

Suzuki i Garphyttan är inte unikt som exempel på hur den svenska stålindustrin i sin helhet påverkas av Donald Trumps importtullar på stål och aluminium. De svenska stålföretagen producerar och säljer numera nästan bara högförädlade nischprodukter.

Det betyder att tillverkare av allt från bilar till mobiltelefoner inte klarar sig utan det svenska specialstålet.

Den smärtsamma strukturomvandling av den svenska stålindustrin under 1970–80-talet – jobben försvann och bruksorterna stängde ner –  har i dag blivit en konkurrensfördel.

Därför är tonläget i kommentarerna från de svenska stålföretagen lågmält.

Ett av de svenska stålföretag som inte berörs av tullarna är SSAB som har tillverkning på ett par platser i USA.

Uddeholm är världsledande på en typ av stål som används i pressverktyg. Varumärkeschefen Robert Gustavsson säger till Dagens Nyheter att de amerikanska kunderna inte har något alternativ till bolagets stål: »Dels har USA inte den utrustning som krävs för att tillverka det kvalitativa verktygsstålet, dels har vi elva världspatent som skyddar oss.«

Stålföretagens kunder förbereder i sin tur ansökningar om undantag från tullarna vid det amerikanska handelsdepartementet. Enligt branschorganisationen Jernkontoret handlar det i dagsläget om ett tusental ansökningar.

Mattias Ternell, som är handelspolitisk direktör på Jernkontoret, räknar inte med att de amerikanska tullarna får så stor effekt på svensk stålindustri på kort sikt. Han är mer orolig för konsekvenserna på lite längre sikt, och då av andra skäl, och för andra delar av den svenska exportindustrin.

– För det första för risken av ett överskott på stål i Europa.

Överflödet i Europa leder till prispress.

För det andra kompenserar då ståltillverkarna med högre priser på sina produkter.

I slutändan drabbas konsumenten som får betala mer för sin nya spis eller kylskåp.

Flera representanter för den svenska järn- och stålindustrin oroar sig mer över vad som händer om USA:s nya protektionistiska politik utvecklas till att omfatta tullar på bilar och lastbilar. Den amerikanska presidenten har redan tillsatt en utredning.

Volvo AB både säljer och tillverkar lastbilar i USA. Enligt Joakim Kendall på pressavdelningen finns ingen anledning till oro i dagsläget.

– Enligt vad vi vet så ska tarifferna bara gälla lätta pickup-bilar. Och sådana tillverkar vi inte.

Markus Petäjäniemi som är direktör för försäljning och logistik på LKAB tycker det är farligt om tullkriget trappas upp med avgifter på andra produkter än just stål.

– Då rubbas marknadskrafterna och hela systemet kan börja skaka.

LKAB:s export av pellets sker huvudsakligen till EU-länderna.

Priset på stål i Europa har legat still sedan ett bra tag. I USA däremot har priserna gått upp med 20–30 procent sedan mars, säger Mattias Ternell på Jernkontoret.

– Frågan är hur mycket högre priser de amerikanska konsumenterna tål nu när importen av stål förväntas gå ner och priset därmed kan stiga ännu mer.

Lurar en konjunkturnedgång runt hörnet?

Branschföreträdare  som Fokus har talat med vill inte ropa »vargen kommer«, men visst måste man vara beredd på sämre tider när regelverket för världshandeln skakar.

Sverige är extremt exportberoende. Över en miljon invånare arbetar i svenska exportföretag. Stora som små.