Jobbiga siffror

De var många, länderna som var sämre än Sverige i Anders Borgs uppräkning under budgetdebatten i tisdags. Danmark, Holland, Österrike, Cypern, Luxemburg, Tyskland, Storbritannien, Polen, Portugal, Frankrike, Tjeckien, Malta, Belgien, Spanien, Lettland, Litauen, Slovenien, Ungern, Estland, Rumänien, Grekland, Irland, Italien, Bulgarien och Slovakien.

Tittade man på långtidsarbetslösheten bland unga var det bara Finland som hade bättre siffror, sa finansministern. Han som tidigare har pekat ut ungdomsarbetslösheten som en av de avgörande frågorna i nästa val. Och som nu måste hantera att Stefan Löfven har lovat att skapa lägst arbetslöshet i EU.

Regeringen har inte varit nöjd med Sveriges ungdomsarbetslöshetssiffror. På tre år har moderaterna beställt lika många utredningar för att kontrollera om det finns metodologiska förklaringar till att Sverige ligger dåligt till i jämförelserna med resten av EU:s länder.

I statistikbyrån Eurostats mätningar är Sveriges ungdomsarbetslöshet strax över genomsnittet för de 27 EU-länderna. Sämre än elva av de länder som Anders Borg räknade upp.

Kunde det verkligen stämma? Först gick uppgiften till regeringens utredningsstöd Statskontoret. Statistiken var som den skulle, lät svaret. Länderna hade harmoniserat sina metoder och skillnaderna var så små att de inte påverkade, förutom när det gällde Storbritannien som inte räknade med femtonåringar i sin statistik.

Förra året fick Riksdagens utredningstjänst samma fråga av arbetsmarknadsutskottets ordförande, moderaten Elisabeth Svantesson. Utredningstjänsten kom fram till något helt annat än Statskontoret. Om Sverige räknade som Finland, skrev Dagens Nyheter utifrån utredningen, skulle placeringen i Europajämförelsen bli betydligt bättre.

– För mig är det väldigt förvånande om det är så att vissa länder inte följer de regler som finns. Det är allvarligt om man inte följer reglerna, sa arbetsmarknadsminister Hillevi Engstöm till DN då.

Men Statistiska centralbyrån protesterade mot beräkningarna, Utredningstjänsten upptäckte att den hade fått felaktiga uppgifter och drog tillbaka sin rapport.

Då gick frågan till Statistiska centralbyrån, som återkom för två veckor sedan med sin bedömning. Jo, statistiken mellan Europas länder är jämförbar, var svaret återigen. Sveriges ungdomsarbetslöshet ligger över snittet för EU-länderna, 25 procent av dem som är mellan femton och tjugofem år och räknas in i arbetskraften. Det gör ungefär hälften av ungdomarna.

Efter att Sverige anpassade sig efter FN-organet International Labour Organizations standard 2007 finns studenter som söker arbete också med i arbetslöshetsstatistiken. Eftersom svenska studenter till skillnad från flera andra europeiska inte får studiemedel på sommaren är det många som söker jobb då. Det drar upp siffrorna för arbetslösheten. Problematiskt, menar vissa.

– Man måste komma ihåg att det bara är en del av ungdomsarbetslösheten som är ett stort problem, säger till exempel Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Andra, som Svenskt Näringslivs förre chefsekonom Stefan Fölster, tycker motsatsen.

– Man ska inte förringa att det är svårt för ungdomar att till exempel skaffa sommarjobb. Det säger också något om hur arbetsmarknaden fungerar.

Lärlingssystem i andra länder kan också påverka, menar SCB, men invänder också att det är beroende av vilka grupper som är lärlingar. Det är inte säkert att statistiken skulle förändras av ett sådant system.

Att metoderna för att räkna arbetslöshet skulle vara olika är i alla fall inte anledningen till att Sverige får en dålig placering.

Men Anders Borg hade inte fel när han räknade upp alla länder som var sämre än Sverige i tisdags. Han baserade sig på ytterligare en mätning från Eurostat, en som inte tittar på total arbetslöshet, utan mäter de ungdomar som har varit utan jobb tolv månader eller mer.

– Är det så vi ska beskriva Sverige, att vi är i bottenlaget, när vi alltså klarar oss bättre än de allra flesta andra europeiska länder, frågade finansministern under vårpropositionsdebatten i tisdags.

Äntligen hade han hittat ett bra mått för Sverige.

Bakgrund | Mörk bild i budgeten

Det var en mörk bild av den svenska ekonomin som målades upp i regeringens vårproposition. Finansdepartementet skrev ner tillväxtprognosen från 3 till 2,2 procent. Arbetslösheten bedömdes stiga till 8,4 procent av arbetskraften nästa år, något högre än Anders Borgs prognos i december. Sysselsättningen väntades minska med 0,1 procent. 2015 räknar regeringen med en arbetslöshet på 8,1 procent och 2016 på 7,1 procent. Anders Borg varnade också för att utvecklingen kan bli sämre än prognosen.