Kommuner döljer förmögenheter – och höjer skatterna

Enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) nyligen väntas i stort sett alla landets regioner och en tredjedel av kommunerna gå med underskott 2023. Sammantaget spås det uppgå till 6 miljarder. Och nästa år förvärras läget. SKR räknar med ett totalt underskott på 24 miljarder i landets regioner och 7 miljarder i kommunerna. Om de bistra tiderna håller i sig ligger ytterligare skattehöjningar i farans riktning, menar de. 

Men i en färsk rapport från Svenskt Näringsliv framgår att det offentligas finanser är bättre än vad många tror. De senaste tre åren har kommunsektorn gått med 165 miljarder i överskott och i dag har den ett eget kapital – eller förmögenhet om man så vill – på 724 miljarder kronor. Den genomsnittliga tvåbarnsfamiljen, med en normalstor villa, äger i princip tre gånger mer än vad den har i privata tillgångar om familjens andel i det offentliga ägandet i kommun, region och stat räknas in.   

– Det är ofantliga belopp som kommuner och regioner har samlat på sig och kunnat öka sina bokförda kapital. Då ska man även hålla i minne att marknadsvärdet på kapitalet är betydligt större än det bokförda, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.  

En kommun som skruvar upp skatten 2024 är Stockholms stad. Det rödgröna styret flaggade nyligen för en skattehöjning på 24 öre per intjänad hundralapp, vilket motiveras med att staden fick för lite statsbidrag i den senaste budgeten.  

”Vi i det rödgröna styret blev valda av stockholmarna för att värna välfärden, förebygga otryggheten och bedriva en ansvarsfull klimat- och miljöpolitik. När regeringen och Sverigedemokraterna sviker måste vi axla en större del av finansieringen”, sade finansborgarrådet Karin Wanngård (S) i ett pressmeddelande.   

Samtidigt har Stockholms stad ackumulerat ett överskott på totalt 21 miljarder under de senaste fem åren. Det är först nu som staden väntas göra ett underskott; 840 miljoner kronor i år och 300 miljoner nästa år, en tämligen blygsam peng i relation till det egna kapitalet på 142 miljarder kronor, enligt Daunfeldt. Redan 2025 väntas kommunen dessutom åter visa ett överskott.  

Med avsikten att kommuner ska kunna spara i ladorna under goda år för att använda under dåliga tider infördes år 2013 möjligheten att lägga en del av överskottet i en så kallad resultatutjämningsreserv. Svenskt Näringslivs genomgång visar dock att Stockholms stad inte har utnyttjat denna möjlighet någonsin. Och det är ett mönster som går igen landets övriga kommuner och regioner. Vid ingången av året låg det totalt 38 miljarder i reserven, men enligt rapporten hade de kunnat avsätta ytterligare 108 miljarder kronor till reserven.  

– Det är förvånande att så få kommuner har tagit vara på möjligheten att spara pengarna när de haft den. Ändå fortsätter SKR att ropa efter höjda statsbidrag, säger Sven-Olov Daunfeldt på Svenskt Näringsliv.  

I regeringens senaste budget meddelades en höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 10 miljarder kronor. Dessutom föreslogs ett tillskott på närmare 6 miljarder i riktade statsbidrag till kommunsektorn nästa år.  

”Pengarna hjälper, men de räcker inte till. Det är fortfarande ett stort gap i förhållande till de utmaningar som vi står inför. Så pass stort att man måste fortsätta hålla igen och effektivisera för att kunna hantera ekonomin långsiktigt”, kommenterade SKR:s ordförande Anders Henriksson till TT. 

Dag Detter är finansiell rådgivare åt stater och internationella organisationer och medförfattare till boken ”Konsten att tappa bort 4 000 miljarder” om offentlig ekonomi i Sverige.  

– Kommuner har inte en aning om vad de håller på med. Den offentliga sektorns redovisning är galen, säger han och ger ett exempel på den bristfälliga kontrollen hämtat från Statistiska Centralbyrån (SCB) respektive Ekonomistyrningsverket (ESV). 

– Dessa två myndigheter kan inte komma överens om hur mycket pengar vi har – det skiljer hela fyra tusen miljarder kronor mellan deras uppskattningar av statens nettoförmögenhet. Det är ett glapp som motsvarar nästan hela Sveriges BNP.  

Svenska myndigheter och kommuner bokför nämligen inte sina huvudsakliga tillgångar, i synnerhet fastigheter, enligt marknadsvärde, utan till anskaffningsvärde.  

– Det rör sig om cirka 6 000 miljarder som den offentliga sektorn till stor del gömmer för oss på detta sätt. Kommuner vill helt enkelt hellre höja skatten än att arbeta fram en avkastning på de här fastigheterna genom bättre redovisning och förvaltning, säger Dag Detter.  

Den offentliga sektorns fastighetsportfölj är värd dubbelt så mycket som alla fastighetsbolag på Stockholmsbörsens tillsammans, enligt Detter.  

– Vi förväntar oss att staten och kommunerna ska vara en välfärdsverksamhet men i själva verket är de en förmögenhetsförvaltare. De har en förmögenhet som är värd tre gånger BNP, medan välfärdsverksamheten endast är värd en halv BNP. Och de förvaltar sin förmögenhet urdåligt.   

– Vi borde kräva en professionell redovisning och styrning av statens och kommunernas pengar och att de använder intäkterna från en bättre förvaltning av balansräkningen till att betala en förbättring vård, skola och omsorg.  

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog tycker dock det är magstarkt att påstå att kommunerna trixar genom att inte använda sin förmögenhet bättre eller balansera goda år mot dåliga genom avsättningar.  

– Man kan inte bara titta på resultatet, utan måste titta på det finansiella sparandet. Kommunsektorn fördubblar sin skuld sedan början av 2010-talet, från 6 procent till 12 procent av BNP till 2026, samtidigt som staten minskar sin skuld från 32 procent till 16 procent av BNP, säger hon.

Så du tror det blir fler skattehöjningar? 

– Ja, om räntan blir fortsatt hög så finns det risk för det. Kommuner och regioner samt deras bolag har 845 miljarder i skulder.  

Men varför har inte kommunerna sparat mer när de har haft möjlighet? 

– Nu har vi visserligen sagt att det i första hand regionerna som har haft bekymmer. Men för kommunerna gäller ett regelverk som säger att man får spara om man han har ett resultat som överstiger en procent av skatterna och bidragen. I resultatet ska man först rensa bort intäkterna från försäljningar. Mer än hälften av de resultat som kommunsektorn har haft har varit från försäljningar.  

Stockholms stad har gjort stora överskott och har likaså ett stort eget kapital. De har inte sparat en krona genom åren. Måste de verkligen höja skatten?  

– De kan inte bara se på hur det ser ut i år. Kommuner ska göra en tioårig bedömning om var man kommer att hamna. En liten del av de gjorda investeringarna finns med i årsresultatet och kostnaderna ska fördelas många år framåt. De närmaste tio åren kommer man få in mindre pengar än man gör av med, säger Annika Wallenskog.

Svenskt Näringslivs Sven-Olov Daunfeldt blir dock förvånad över Wallenskogs invändningar. Framför allt vad gäller frågan om huruvida de har tagit hänsyn till kommunsektorns försäljningar i resultatet.  

– Vi utgår från kommunallagen när vi beräknar de maximala RUR-avsättningarna, vilket innebär att vi beaktar även försäljningar, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Fotnot: Annika Wallenskogs citat har korrigerats. Tidigare stod att staten minskade sin skuld från 16 till 6 procent av BNP från början av 2010-talet. Hon sa i själva verket att den minskades från 32 procent till 16 procent.

***

Läs även: Den svenska ekonomin – sämst i klassen

Läs även: Kulturkriget rör inte USA:s ekonomi i ryggen