Komplexet avslöjat

Det lät som en aktivist. Men formuleringarna kom från en femstjärnig general, tidigare Natos överbefälhavare och republikansk president.

»Inom statsapparaten måste vi värna emot förvärvet av obefogat inflytande – sökt eller inte – av det militärindustriella komplexet.«

Dwight D Eisenhower läste orden rakt till det amerikanska folket i sitt tv-sända avskedstal den 17 januari 1961. Efter åtta år på posten ville han inskärpa vad han verkligen var orolig för: att försvarsindustrin skulle visa sig vara så stark att den kunde övertyga politikerna att prioritera militära utgifter så att det skulle dränera andra, för samhället viktigare områden.

Eisenhowers ord är kusligt aktuella en vecka som denna, efter Sveriges Radios avslöjande om att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, hjälpt Saudiarabien att förbereda en vapenfabrik. Varje dag har nya, besvärande detaljer framkommit om det hemliga samarbetet. Men en bit i »Ekot«-redaktionens fantastiska pussel saknas fortfarande.

Det som »Ike« en gång varnade för var just de stora privata tillverkarna av försvarsmateriel. Vad den avgående presidenten gjorde var att rikta ljuset mot företagen som en drivande enhet, snarare än en passiv utförare av statens vilja.

Var är företagen i »Ekots« avslöjande?

FOI är ju ett slags litet konsult- och forskningsbolag. Är det verkligen det som är den aktiva parten i denna härva? När man granskar dokumenten i avslöjandet är det faktiskt FOI och alltså staten som är huvudpersonen. Detta trots att det offentliga samarbetsavtalet som ligger till grund för Saudiupplägget anger att syftet är att hjälpa industriaktörer i de båda länderna.

Företagsnamnen finns dock där, både på och mellan raderna. I februari 2007 finns till exempel det börsnoterade Saab med och tar emot när en saudisk delegation kommer till Sverige. När saudierna klagar på att samarbetet drar ut på tiden säger någon, enligt »Ekot«, vid ett möte på försvarsdepartementet i april 2008: »Industrin, bland annat Ericsson, börjar känna sig hotad. Det här kan bli väldigt allvarligt.«

Den förre socialdemokratiska ministern och direktören på just Saab, Jan Nygren, antydde i en intervju med »Ekot« i veckan, att avtalet nog var tänkt att gynna svensk vapenexport generellt med landet.

»Jag förmodar att det låg ett antal andra affärer i den motsatta korgen, det vill säga att göra en del försvarsmaterialaffärer med Saudi.«

Men när detta skrivs har det inte framkommit mer detaljer om att något svenskt företag skulle vara en partner i själva fabriksbygget. Vad »Ekot« däremot har visat är att fabriken skulle tillverka bränsle för missiler och raketer. Som Dagens Industri avslöjade 2010 har Saab sålt pansarvärnsvapnet Bill 2 till Saudiarabien, ett avtal som undertecknades 2007. Är det missiler till dessa som fabriken ska tillverka?

I avsaknad av fler detaljer om eller vilka företag som drev processen, kan man konstatera att FOI:s mellanhavanden med Saudiarabien är en del av ett större mönster.

För några år sedan beslutade den svenska regeringen att automatiskt sluta köpa försvarsmateriel från »svenska« företag. I stället skulle man köpa »från hyllan«, från vem som helst på marknaden. Upphandlingen av bandvagnar, som Hägglunds förlorade, var det första stora exemplet.

När inte försvaret köper måste företagen exportera för att behålla sin volym. Som motgåva för »från hyllan«-principen verkar statsmakten ha vänt ut och in på sig själv för att gå in som aktiv mellanhand för exporten. Till detta beteende ska nog räknas att Försvarets materielverk gått in som exportör av Jas Gripen, liksom den nya märkliga Försvarsexportmyndigheten. Det är nog här även FOI:s plötsliga roll som teknikkonsult i den saudiska öknen ska placeras in.

Vi ser konturerna av ett helt ny sorts militärindustriellt komplex.

Fotnot: efter att denna artikel gick till pressläggning i onsdags kväll har »Ekot« publicerat ytterligare dokument, som namnger de företag som var tänkta att delta i bygget. I dokumentet, ett PM från Inspektionen för Strategiska Produkter, anges just Saab som ett av bolagen:

"Större svenska underleverantörer är Chematur AB, som är ansvarig för processutrustning och bearbetningstekniker, Saab Bofors Dynamics, som ansvarar för motorbearbetning och motorsammansättning, Eurenco Bofors AB, som ansvarar för krut- och explosivämensutvecklingen samt Grontmilj, som ansvarar för konstruktion av byggnader och infrastruktur."

Noterbart är att det är just Saab Bofors Dynamics som tillverkar Bill 2-systemet.