Konjunktur: Med nerverna på helspänn

Nervösa börshandlare skakade om Stockholmsbörsen rejält i måndags morse. Efter fem minuters handel raderades årets uppgång – för sjunde gången.

H&M:s storägare Stefan Persson förlorade 2,2 miljarder kronor på ett ögonblick. Just Persson behövde kanske inte oroa sig så mycket för det eftersom hans förmögenhet ändå vuxit med 20 procent sedan årsskiftet. I måndags, efter raset, var hans kappsäck trots allt fortfarande värd 124 miljarder.

Dessutom klättrade börsen tillbaka upp under de följande dagarna, och Stefan Persson kunde se portföljen fyllas igen.

Denna ovanligt svängiga rapportvecka har 160 bolag på svenska börsen redovisat kvartalsrapporter, flera av dem tunga industriföretag. Det är den spända internationella stämningen som gjort att kurserna har åkt jojo.

Var än kurserna landar under veckan anser bedömare på marknaden att konjunkturtoppen nu är passerad. Internationella valutafonden (IMF) skrev förra veckan ner den globala ekonomiska tillväxtprognosen för både 2007 och 2008. I år uppskattas den bli 5,2 procent och nästa år 4,8 procent. Det betyder att tillväxttakten fortfarande är mycket god. Framför allt är det Kina, Ryssland och Indien som håller världsekonomin i gång, tillsammans stod de för halva den globala tillväxten.

I IMF-rapporten framkommer också att även Sveriges ekonomi fortsätter att växa, men långsammare. Takten faller från 3,6 procent i år till 2,8 procent under nästa år.

Konjunkturavmattningen är med andra ord här. Frågan är bara hur snabbt den kommer att gå, undrar analytikerna och sneglar oroligt på USA. Där har bolånekrisen slagit hårt mot världens största investmentbank Merrill Lynch, som förlorade 50 miljarder kronor i veckan.

Även om Sverige blir allt mindre exportberoende av USA påverkas vi av läget på andra sidan Atlanten och den sällsynt svaga dollarn.

– När amerikanerna känner sig fattiga drar de igen plånboken och slutar köpa även våra varor, säger Sandro Scocco, chefekonom på Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Hur bolånekrisen utvecklar sig blir helt avgörande. Sprider sig oron till Tyskland och Storbritannien kommer Sverige definitivt att drabbas. Hur hårt beror på hur stor bubblan i de amerikanska bolånen är, och det vet ingen än.

Så svårbedömt som det ekonomiska läget är just nu har det inte varit sedan i början av 2000 straxv innan it-bubblan sprack, anser flera analytiker. Med en fundamental skillnad:

– Vi i Sverige sitter inte på bubblan den här gången, säger Sandro Scocco som menar att svenska företag därför trots allt är relativt trygga.

Den svenska ekonomin går alltså fortfarande bra trots att utrikeshandeln är osäker.

– Drivkraften kommer nu till stor del från inhemsk efterfrågan, investeringar och hushållens konsumtion, säger Tomas Pousette, chefekonom på bolåneinstitutet SBAB.

Men samtidigt som alla nu räknar med en nedgång, kan det koka över innan det vänder. Men de riskerna ville LO-ekonomerna tona ner i förra veckans konjunkturrapport. De menar att efterfrågan på arbetskraft kommer att vika innan ekonomin kan anses överhettad. Samtidigt skriver de att arbetsmarknaden kommer att vara stark ännu en tid. Den öppna arbetslösheten väntas i år bli 4,5 procent för att sjunka till 4,3 procent nästa år och till 4,1 procent 2009.

LO-ekonomerna tycker sig se att företagen fortsätter att såväl anställa som investera i en takt som tyder på höga förväntningar.

För att vara på den säkra sidan höjer Riksbanken sannolikt reporäntan på tisdag nästa vecka för att kyla av ekonomin och därmed stävja risken för inflation. Höjningen spås bli 0,25 procent, till 4,00. En sund och välkommen inbromsning, anser ledande analytiker.

– Resursläget börjar bli mera ansträngt så vi måste bromsa nu för att inte tvingas till mer drastiska åtgärder längre fram, säger Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom.
Höjs räntan blir det i så fall fjärde gången i år och bedömare spår att räntan höjs ytterligare en gång före årsskiftet. Företagens och börsernas högsta önskan är nu att konjunkturen gör en mjuklandning.

Men det som talar emot ett skonsamt förlopp är statistiken. Erfarenheterna visar att när konjunkturen väl svänger så svänger den nästan alltid mer än man tänkt sig.