Konkursmässig ungdomsvård
Klintehamn, Gotland, onsdag 17 augusti. Plötsligt stormar tre maskerade ungdomar in på Preem-macken. De är beväpnade, de hotar innehavaren med kniv och slår sönder kassaapparaten med en yxa. De får med sig minst 10 000 kronor. Pojkarna är mellan 16 och 18 år, och inskrivna på behandlingshemmet Hassela i grannskapet.
Det är ett bakslag på flera sätt, inte bara ur behandlingsperspektiv, utan potentiellt även ekonomiskt. För många kommuner är hårda förhandlare och har kort eller ingen uppsägningstid i sina villkor. Det betyder att ett HVB-hem (vårdhem för barn och unga) som Hassela kan förlora flera av de intagna, eller studenterna, som vissa kallar dem, från en dag till en annan och då upphör även ersättningen från en dag till en annan. Det kan betyda ett intäktstapp på upp till 100 000 kronor per person och månad, samtidigt som bolagets kostnader fortfarande är lika höga. Det gör att verksamheten är svår att planera, och ekonomin kan bli ryckig.
2006 gjorde Hassela Gotland AB en vinst på 2,2 miljoner, förra året blev det en förlust på nära sex miljoner.
– Vi lägger inte pengar på hög och förra året hade vi stora investeringar, säger informations- och marknadsansvarige Jakob Munkhammar.
Betydligt värre är läget för konkurrenterna Hasselakollektivet i Hassela (som inte har några kopplingar till Hassela Gotland) och Hillegården i Östersund. De är konkursmässiga. Enligt årsredovisningarna för 2007 är deras egna kapital utraderat och de har stora bankskulder. Bolagen är likvidationspliktiga och drivs därför av ägarna under personligt ansvar. Det betyder att de själva har betalningsskyldighet för skulderna.
Christer Lööv, som driver Hasselakollektivet, och hans partner Lelle Hagström som driver Hillegården, säger att »konkurshotet nu är undanröjt«, men vill inte närmare gå in på hur. Bara att banken har samarbetat och halvårsboksluten i år är positiva. Faktum kvarstår att Hasselakollektivet har gjort förluster på nära fyra miljoner under två år, och Hillegården på närmare tre miljoner. När Högström stängde böckerna 31 december 2007 hade bolaget 4 382 kronor på bankkontot.
– Vi har sparat, dragit in på utbildning och sådant. Vårt problem är att kvalitetskraven från kommunerna har blivit mycket hårdare, vilket är bra för branschen, men priserna har inte ens följt inflationen, säger Lelle Hagström.
De ökade kraven har slagit ut många mindre aktörer de senaste tio åren, men antalet platser har inte minskat, så konkurrensen är hård. Både Hasselakollektivet, som var ett av de första behandlingshemmen och startade redan på 60-talet, och Hillegården, har lediga platser.
– Det är kortare placeringstider i dag, kommunerna tar nya beslut var tredje månad. Vissa försöker driva egen verksamhet, men de kan ju inte göra det billigare än någon annan, säger Christer Lööv.
Men det finns en plan. De ska slå ihop sina verksamheter. Utöver de två skuldtyngda förlustbolagen äger Lööv även Staffansbo, som tjänade runt en miljon förra året. De pengarna har bolaget delat ut till aktieägarna, det vill säga Lööv själv. Han säger dock att pengarna ska investeras i verksamheten. Kvar står alltså ett balanserat men tömt bolag och två hårt sargade. Totalt har de 120–140 platser på sina gårdar, vilket gör dem till en av de största på en marknad som domineras av privata aktörer.
– Vi kommer att behöva nytt kapital, det kostar att slå ihop bolag, vi letar finansiärer, säger Christer Lööv.
Mellan fem och tio miljoner räknar han med att de behöver ta in. Helst vill de inte släppa in någon annan som ägare, vilket gör att det kan bli svårt, ofta vill den som går in med pengar ha en ägarandel och styrelseplats för att garantera sitt inflytande och därmed sina pengar.
Måndag 8 september kommer drottning Silvia att öppna konferensen World Forum against drugs på Folkets hus i Stockholm. 600 deltagare ska diskutera drogproblem världen över och hur man ska arbeta för att minska missbruket. Det finns alltmer kunskap på det här området. Men ingen av programpunkterna tar upp det faktum att när kommunerna sparar blir det mindre pengar till HVB-hem.
