Kraft(näts)­mätningen

Man kan säga att det började i Tyskland.

Det var dit Ludvig Fredholm åkte i slutet av 1800-talet för att studera några nya system för elektrisk belysning.

Hemma i Sverige igen bildade han Elektriska Aktiebolaget i Stockholm. Efter en sammanslagning döptes företaget om till Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget. Asea – som det förkortades till – kom på en hel del uppfinningar som blev viktiga för Sveriges omvandling till industriland. Eftersom vattenkraften fanns i norr och industrin i söder behövdes starkströmsöverföring över långa sträckor.

Det blev Aseas grej. Och fram växte en jätte. Men en ganska ospännande sådan. För det där med att skicka elektricitet fram och tillbaka över långa sträckor har ärligt talat inte varit så spännande.

Förrän nu.

Och återigen är det i Tyskland det händer.

För inte så länge sedan behövde tyska nätoperatörer bara hantera 450 centraliserade kraftverk. Det var kolkraft. Det var kärnkraft. Det var enkelt.

Efter Fukushimaolyckan 2011 bestämde tyska politiker att kärnkraften skulle fasas ut. Sedan tidigare hade de beslutat att fimpa kolen av klimatskäl.

Så plötsligt började ett par hundra stora anläggningar ersättas av tusentals mikroproducenter, solceller på hustak och havsbaserad vindkraft i Nordsjön.

Det har satt press på näten. En stor del av den tyska elen tar nu omvägar via Östeuropa, och vindens och solens nyckfullhet gör att näten måste bli smartare och kunna hantera lagring.

Det är här ABB kommer in i bilden. Utfasningen av storskalig elkraft och övergången till mer förnybar elproduktion kräver stora investeringar i överföringsnäten.

Och det händer i hela världen. I Storbritannien planerar National Grid enorma investeringar för att knyta ihop sitt nät med Norge, Danmark, Frankrike och till och med Island. I USA står vindkraft för nästan hälften av den nyinstallerade kapaciteten. I Kalifornien har omvälvningarna i fordonsindustrin skapat efterfrågan på produkter som kan ladda elbilar mitt i natten när priset är lägst.

Här ligger ABB rätt i tiden. Problemet är bara att företaget ännu inte har kunnat dra några större växlar på den här utvecklingen.

Och det är här striden om ABB blir så intressant.

För den som har missat den: företagspiraten Christer Gardell har köpt en massa aktier i ABB. Syftet är att stycka upp bolaget för att frigöra pengar till aktieägarna. Och siktet är inställt på just Power Grids – alltså den del av företaget som sysslar med kraftnät. Gardell säger att han vill knoppa av och börsnotera divisionen.

Vansinne, tycker ABB:s ledning med vd:n Ulrich Spiesshofer i spetsen. Den har till och med iscensatt en kampanj mot Gardells förslag; investmentbanken Goldman Sachs har hyrts in för att hjälpa ABB i försvaret mot Gardell och de andra aktieägare som vill stöpa om företaget.

Behålla kraftnätsdelen eller inte? Striden om ABB är på många sätt en omröstning om huruvida den så omtalade energirevolutionen kommer att bli av.

Hälften av all ny energikapacitet kommer visserligen redan nu från förnybara energikällor – men kommer man att börja byta ut gamla anläggningar runt om i världen?   

Flera utomstående bedömare lyfter upp ABB:s unika position, om världen på allvar skulle få för sig att dumpa sitt beroende av fossila bränslen. Deutsche Bank, Morgan Stanley, Barclays, JP Morgan – alla är tveksamma till en uppdelning av företaget.

Frågan är om Christer Gardell bryr sig. Hans filosofi har tidigare beskrivits som att han egentligen inte bryr sig om vad ett företag egentligen sysslar med. Att det enda som betyder något för Gardell är om företaget har potential att öka i värde.

I söndags publicerade den schweiziska
affärstidningen Sonntagszeitung en intressant artikel. Den handlade om att Gardells utåtriktade mediehantering tydde på att hans metod hade misslyckats.

Vanligtvis brukar Gardell påverka ledningen i tysthet. Att han nu gick ut i pressen och argumenterade för en uppdelning av företaget var ett tecken på svaghet, var tidningens analys.

Det är inte alltid man ska lyssna på Christer Gardell. I en intervju med Avanza Banks Placera Nu i mars 2008 rekommenderade han småsparare att ta ut pengar från bankkontot och köpa aktier.

Ett halvår senare föll investmentbanken Lehman Brothers.

Ibland har man rätt. Ibland har man fel. Vem som får rätt om ABB återstår att se, men klart är att Christer Gardell just nu är väldigt ensam.