Kriminella klippares klubb

Han gjorde en första notering om projektet i sin anteckningsbok en aprildag 2012. Ett år tidigare hade förhandlingarna mellan pappersföretaget och massatillverkaren blåsts av.

Nu var affären på banan igen.

Ingenting var ännu offentligt men Arctic Paper, listat på Warszawabörsen, ville lägga ett bud på Rottneros, hemmahörande på Stockholmsbörsen. Det visste mannen som gjorde anteckningen. Med en hög chefsposition inom Arctic Paper-gruppen var han väl underrättad om vad som var på gång.

Dagen därpå köpte han för första gången Rottnerosaktier för 47 000 kronor.

Våren blev till sensommar. Förhandlingarna drog ut på tiden men de båda bolagens verkställande direktörer, chefer och rådgivare träffades i alla fall för en kick-off.

I oktober gjordes en ny notering i mannens anteckningsbok: processen hade försenats. Han behövde dock inte vänta särskilt länge innan en ny tidsplan låg i mejlkorgen. Några dagar in i november skulle budet tillkännages, var beskedet. Det började dra ihop sig. Mannen med anteckningsboken köpte fler aktier. Först 45 000, några dagar senare ytterligare 9 000 stycken. I början av november slog han till på 81 500 till.

Totalt hade han nu placerat nästan 300 000 kronor i bolaget. Rottneros kurva pekade uppåt i flera dagar innan affären blev offentlig och när nyheten om budet väl nådde ut fortsatte kursen att stiga.

Det blev en kanonaffär.

Men vid det laget hade Nasdaq OMX redan fattat misstankar och skickat in en rapport till Finansinspektionen. Våren därpå anhölls mannen och ett år senare, i början av mars i år, dömdes den tidigare toppchefen för insiderbrott i Stockholms tingsrätt.

Han är långt ifrån ensam om att ha försökt lura systemet.

I fjol tog Finansinspektionen emot rekordmånga anmälningar från börser, värdepappers- och kreditinstitut om misstänkta insiderbrott, 164 stycken jämfört med 111 år 2012 – en ökning på 48 procent. Och utvecklingen fortsätter i samma riktning, hittills i år har det redan kommit in nästan dubbelt så många som samma period i fjol.

Samtidigt har tidningsrubrikerna avlöst varandra, senast när det stod klart att en mångårig anställd på medicinteknikbolaget Getinge misstänks för att ha handlat för miljonbelopp på insiderinformation om vinstvarningar. Även internationellt har ett antal högprofilerade fall gjort att marknadsmissbruk hamnat högt upp på agendan. I USA dömdes hedgefondlegendaren och miljardären Steve Cohens bolag SAC Capital i november att betala rekordhöga böter på 11 miljarder kronor för insiderbrott. Bara några månader senare, i februari i år, föll en hård dom mot en av hans tidigare portföljförvaltare, Mathew Martoma, som tagit emot hemlig information om ett kliniskt test av en alzheimermedicin och använt den för att undvika stora förluster för SAC. Just nu avtjänar också Wall Street-profilen Raj Rajaratnam, grundare av och vd för hedgefonden Galleon Group, ett elva år långt fängelsestraff för inblandning i en omfattande insiderhärva.

Den kraftiga ökningen av misstänkta insiderbrott i Sverige förklaras främst med en stigande börs. Fler uppköp och affärer innebär att fler misstänkta transaktioner kan identifieras. Ändå leder bara en bråkdel till åtal, och ännu färre till fällande domar – förra året blev det två stycken. Den största utmaningen för åklagarna är att knyta insiderinformationen till den som har handlat.

– En affär på börsen ser likadan ut oavsett om du har använt dig av insiderinformation eller inte, berättar Martin Tidén, chefsåklagare vid Finansmarknadskammaren på Ekobrottsmyndigheten, den myndighet som i slutändan utreder insideranmälningarna.

Han är kritisk till att många bolag heller inte klarar av att förhindra att insiderinformation får fötter. Noterade bolag är skyldiga att föra en loggbok över vilken krets av personer som har tillgång till insiderinformation, men inte sällan kan listorna omfatta ett väldigt stort antal namn.

– Då är det inte så konstigt att den sprids. Ändå borde det ligga i bolagens intresse att skydda information. Har du en bankdirektör som sitter framför sitt kassavalv och delar ut nycklar till vem som helst vill ingen sätta in pengar där. Det är samma sak med bolag som inte håller reda på sin insiderinformation, det påverkar andras investeringsvilja, säger Martin Tidén.

Ekobrottsmyndigheten har också noterat en vilja hos yngre personer på marknaden att sko sig på uppgifter som ännu inte nått offentligheten.

– Vi ser ett intresse bland unga män­niskor och entreprenörer som är inblandade i bolag att utnyttja information för att kunna göra en bra affär och även låta sina anhöriga göra en bra affär.

Trots att anmälningsfrekvensen är hög i Sverige kritiseras ofta lagstiftningen för att vara tandlös. Antalet åtal och domar visar att det statistiskt sett är så gott som riskfritt att begå insiderbrott, och analyser av börskurserna har kunnat belägga att det finns ett mörkertal av insiderhandel. Känslan hos många på marknaden är att någonting måste göras, säger Per Agerman, ekonomijournalist och en av författarna till boken »Insiders«.

– Ceviandomen blev en tankeställare. Det var den största insiderutredningen någonsin men de åtalade blev friade på alla punkter, vilket många reagerade mycket starkt emot.

Vissa förändringar är på gång. I slutet av juni lämnar regeringens utredning om bekämpning av marknadsmissbruk ett betänkande. Enligt Martin Tidén, som varit expert i utredningen, väntas förslag om att FI själva ska kunna handlägga enklare brott för att avlasta EBM. Kravet på marknadens parter kommer sannolikt också att mildras. I stället för att, som i dag, riskera straff om de inte anmäler misstänkta brott kommer påföljden att bli en administrativ sanktion.

Att bevisa insiderhandel kommer att vara fortsatt svårt. För mannen med anteckningsboken, som tjänade nästan 50 000 kronor på sina Rottnerosaktier, var kopplingen mellan det han visste och investeringarna för tydlig för att han skulle komma undan. Till sitt försvar hävdade han att aktieaffärerna grundats på en egen analys av allmänt kända uppgifter. Domstolen ansåg däremot att insiderinformationen var av sådan art att en förnuftig investerare skulle förväntas utnyttja den för ett investeringsbeslut. Beteendet att bland annat investera hela sin årsbonus i aktien avvek dessutom från det normala, liksom mannens tidigare mönster, slog tingsrätten fast.

Eftersom han tidigare varit ostraffad och lever under »ordnade förhållanden« slapp han fängelse. Domen blev villkorlig och han fick ett måttligt bötesstraff, 60 dagsböter på 70 kronor, eftersom han förlorat sitt arbete och stod utan egen försörjning. Vinsten från Rottnerosaktierna togs ifrån honom.

Anteckningsboken som tagits i beslag fick han däremot tillbaka.