Kronras tas med ro
Kronraset spelar ingen större roll och vi har faktiskt inte ägnat särskilt mycket tid att fundera över det, säger Bertil Toresson, finanschef på SKF i Göteborg.
Kontrasten är stor mellan lugnet hos Toresson och andra finanschefer på de stora svenska företagen och de senaste veckornas dramatik kring den svaga kronan.
Hela 2005 har kronan tappat värde, enligt det vanligaste sättet att mäta (TCW-index) med hela 10 procent. Mest har kronan fallit mot dollarn. Den 1 januari räckte det med 6 kronor och 66 öre för att kunna köpa en dollar. I november har kursen legat över 8 kronor per dollar.
En svagare krona brukar normalt sett stärka exporten när svenska varor blir billigare i utlandet. Å andra sidan hotar inflationen att stiga när importerade varor blir dyrare och exportkonjunkturen stärks. Inför hotet om att en fallande krona ska skapa inflation har moderaternas chefekonom Anders Borg föreslagit att Riksbanken ska stödköpa kronor.
Men hur allvarligt är det att kronan tappar i värde? Enligt experter betyder kronans fall inte lika mycket som tidigare.
– Priset på det vi importer påverkas inte alls lika mycket av valutakursen som tidigare, ett skäl är att länder som Kina, som redan har ett stort kostnadsövertag, blir viktigare i handeln, säger Javiera Ragnartz, portföljförvaltare på Handelsbanken. En svagare krona behöver alltså inte leda till högre inflation på samma sätt som tidigare.
Även de positiva effekterna av kronraset kan bli mindre än tidigare. SKF har merparten av sin försäljning utomlands och företagets beräkningar visar att den svaga kronan kan ge hundratals miljoner i extra intäkter. Men SKF har köpt så kallade terminskontrakt, där kronorna garanteras att växlas till en viss kurs från dollar eller euro sex månader senare. De ligger fast trots kronraset.
Även om kronfallet skulle ses som ett stort problem är experterna skeptiska till stödköp av kronor från Riksbanken.
– Alla studier visar att valutainterventioner har liten eller ingen effekt med flytande växelkurs. Om man anser att inflationen kan stiga på sikt över Riksbankens mål på 2 procent till följd av en svag krona, då ska man höja räntan, säger Ragnartz.
Innan kronan tappade mark hade Riksbanken och de flesta experterna trott på en förstärkning, eftersom svensk ekonomi växer snabbare än övriga Europa och det är ett stort positivt överskott i Sveriges handel.
Det som hände var att inflationsutsikterna i Sverige var så låga att Riksbanken sänkte räntan senast ned till rekordlåga 1,5 procent. Då har gapet mellan vad man kan få för att placera kontanter i USA eller Europa gentemot vad det ger i Sverige blivit så stort att de pengar företagen får över går till de andra valutorna och kronan sjunker. Den som placerar sina pengar i dollar får nu över 4 procents ränta medan den som placerar i kronor bara dryga 1,5 procent. Finansmarknaderna räknar dessutom med att den amerikanska centralbanken kommer att fortsätta höja räntan medan Riksbanken väntas låta räntan ligga oförändrad en bra bit in på nästa år.
– I ett sådant läge blir det också lätt att det blir lite av följa-John och marknaden fokuserar mer och mer på ränteskillnaden, säger Anders Eklöf, valutastrateg på Nordea.
Eklöf tror fortfarande att kronan på lång sikt kommer att stärkas igen och om räntan höjs något snabbare i Sverige så kan också valutamarknaderna svänga igen.
Även om kronan hämtar sig finns det dock andra som oroar sig för att kronan i det långa loppet ändå inte varit till närmelsevis så stark som många förväntat sig.
– När det talades om en anslutning till euron på 90-talet så räknade många med en kurs på cirka 8,60 mot euron – idag ligger kronan på 9,60 – en ganska stor skillnad, säger Anders Rune, chefsekonom på teknikföretagen.
Det har gynnat de traditionella exportföretagen, inte minst de inom råvarubranscherna. De traditionella företagen har kunnat konkurrera om kvalificerad arbetskraft, medan andra, mer innovationsdrivna företag i motsvarande mån fått det lite kärvare. Risken är därmed att omvandlingstrycket i svensk ekonomi blir för svagt.
– Den svaga kronan just nu är inget att oroa sig för men det långa perspektivet är något vi bör fundera över, menar Rune.