Laddad stämning

För tre år sedan åkte cheferna för USA:s största elbolag till en semesterort i Colorado. De hade kommit till Klippiga bergen för att diskutera ett nytt, allvarligt hot mot sina affärsverksamheter.

Vad var detta hot? Koldioxidskatter? Regleringar? Annalkande monopollagstiftning?

Inget av det.

Vad som oroade eljättarna var medelklassens nya vurm för att sätta upp solpaneler på sina villatak. Enligt en presentation från mötet, som Washington Post senare kom över, riskerade bolagen att bli »obsoleta« om trenden fortsatte.

För den som endast följer den provinsiella energidebatten i Sverige kan eljättarnas farhågor verka överdrivna. Men teknisk utveckling och frihandel har fullständigt ritat om energikartan i världen. Tack vare kinesisk massproduktion har genomsnittspriset på solceller gått ner med 60 procent sedan 2010, och en studie från Cambridgeuniversitetet visade nyligen att solenergi snart kommer att konkurrera ut fossil energi, även om oljepriset skulle sjunka ända ner till 10 dollar per fat.

Förra fredagen kom den framtiden lite närmare. Elbilstillverkaren Tesla presenterade då ett nytt batteri – främst för hemmabruk, men också för industriella spelare. Att företaget planerade det var känt sedan tidigare – en ny, enorm batterifabrik är under uppbyggnad i Nevada. Men det som överraskade alla var priset på batterierna. Analytiker hade trott att priset skulle vara minst dubbelt så högt.

Bättre och billigare batterier har alltid varit centralt för dem som arbetat med att ställa om världens fordonsflotta från fossila bränslen till eldrift. Tesla har dessutom släppt alla sina patent fria att använda. Förhoppningen är att Teslas batterier och laddningsteknik ska bli standard i bilindustrin.

Men med de billiga batterierna slår sig Tesla in på en helt ny marknad – en marknad som växer explosionsartat.

Enligt den amerikanska myndigheten EIA växte vind- och solel betydligt snabbare än el producerad från fossila källor förra året. Sedan 2008 har kapaciteten mer än tredubblats i USA.

Och det är här som batterierna kommer in i bilden. För det största hindret för el från sol och vind är att den på många energimarknader måste konsumeras i samma ögonblick som den produceras. Eftersom solen inte lyser på natten tvingas man i många amerikanska delstater bränna mer kol eller naturgas för att kompensera för bortfallet. Det är därför som vissa beräkningar hittills har visat att elbilar kan vara lika smutsiga som bensinbilar; eftersom de flesta laddar sin bil på natten sker det till stor del med el från kolkraft.

För villaägarna med solceller på taken blir solcellerna också mindre lönsamma, eftersom man ofta säljer sin el till ett lägre pris under dagen än man köper det av elbolagen under natten.

Ett billigt, effektivt batteri i hemmet är den saknade pusselbiten. Plötsligt kan solenergin – men även en större del av vindkraften – användas när folk behöver den. Det är därför som analytiker och energinördar i hela världen gått upp i brygga efter Teslas presentation.

Att de amerikanska elbolagen inte tänker låta Tesla sno deras pengar står helt klart. De har i år sjösatt en kraftig lobbyoffensiv för att försena solcellsrevolutionen. De har försökt få delstatsförsamlingar att rösta igenom allt från avgiftshöjningar till särskilda månatliga »tillägg« för de kunder som också producerar egen el.

Intressant nog har de inte varit så framgångsrika. Det beror dels på att endast hemsolsektorn nu sysselsätter över 174 000 människor – och blivit en egen politisk kraft. Och dels på att den amerikanska högern tagit revolutionen till sig. Det som en gång var en flummig hippiedröm har plötsligt blivit en lönsam och frihetsskapande verklighet.