Läge för lastvagnskrasch

Det dröjde inte länge innan vi stod inför den första stora konsekvensen av Sverker Martin-Löfs fall från toppen av Handelsbankssfären.

Förra måndagen berättade Dagens Industri att fondaktivisten Christer Gardell köpt fler aktier i Volvo. Hans fond Cevian har därmed ökat sin röstmakt i Sveriges största företag från runt 13–14 procent till cirka 15. Det kan tyckas vara småpotatis. Men de där få procentenheterna kan få stor inverkan på vad som händer med Volvo framöver.

I snart tio år har Christer Gardell haft en ägarpost i AB Volvo, som tillverkar lastvagnar och andra kommersiella fordon. Vanligtvis när hans fond går in i ett bolag tar han eller någon annan från hans fond plats i styrelsen. Därifrån kan de driva igenom sina idéer om hur bolaget ska förändras.

Men i Volvo har Gardell aldrig fått komma in. Redan från start motarbetades han av huvudägarna, och då främst Sverker-Martin Löfs Handelsbankssfär. Och så har det förblivit. Utåt har det sett ut som att Christer Gardell har accepterat utanförskapet. Men frågan är om inte Cevian blivit utestängda mot sin vilja.

Volvo har förvisso vidtagit en del av de åtgärder Cevian har torgfört i medierna, såsom försäljning av dotterbolaget Volvo Aero och ett höjt lönsamhetsmål. Men koncernen har knappast imponerat vinstmässigt de senaste åren. Och under fjolåret drogs bolaget in i en besvärande kartellhärva, som ställer frågor om hur Volvo har skötts. Det är inte konstigt att det i veckan nu spekulerades i att Christer Gardell nu kan vara på väg in i styrelsen.

Att Cevian berättar om aktieköpen just nu är knappast en slump. Valberedningsarbetet i Volvo borde vara i sitt slutskede och förslagen till ny styrelse inför stämman på gång när som helst. I fjol presenterades det nya styrelseförslaget den 18 februari.

Men att komma in i en styrelse är inte bara frågan om en önskan, ens för en stor enskild ägare. Det handlar i stället om beräkningar ner på kommatecknet av hur stort stöd man har på en årsstämma. På senare år har Handelsbankssfären kunnat styra Volvo efter eget huvud, med totalt 28 procent av rösterna.

Genom åren har flera aktiefonds- och pensionsbolag – så kallade institutioner – som är storägare samarbetat. Det var till exempel en fondgrupp kallad »Volvos vänner« som tog ägaransvaret i koncernen efter PG Gyllenhammars avgång.

Det har fortsatt. Vid stämman i våras tog en grupp på nio institutioner strid med Handelsbankssfären om styrelsearvodena. Den gruppen samlar i dag cirka 15 procent.

Det är här Gardells lilla ökning från 13 till 15 procent blir så intressant. Om han får stöd från »Volvos vänner« har de tillsammans numera 30 procent av rösterna, alltså mer än Handelsbankssfären. Sfären har visserligen tidigare fått stöd av norska oljefonden som har 6 procent. Frågan är dock om Gardell kan nekas styrelseplats om han stöds av en tredjedel av rösterna.

Stöder verkligen »Volvos vänner« Christer Gardell? Genom åren har institutionerna varit kluvna till honom och hans Cevian. Och alla fonder tycker inte likadant. Men förr eller senare kan fiendens fiende bli ens vän. Som Fokus berättade häromveckan var det ju i princip samma grupp aktiefonder och pensionsbolag som tappade tålamodet med sfären i samband med flygaffären i SCA och drev den process som ledde fram till Sverker Martin-Löfs avgång.

Flera av institutionerna lär också vara irriterade över Volvos utveckling som bolag. Det kan knappast bli sämre med en fondaktivist i styrelsen, kan de resonera.

Men vilken Handelsbankssfär har han och institutionerna på andra sidan bordet? Den borde vara enormt försvagad, och i princip i händerna på Fredrik Lundberg. Kanske är han mycket vänligare inställd till en aktivist än herrarna i sfären.

Anders Billing