För andra året i rad höjs prisbasbeloppet ovanligt mycket vid årsskiftet – med 4 800 kronor. Det innebär högre garantipensioner, mer pengar i plånboken för studenter och lägre inkomstskatt för de som arbetar.

– När inflationen är så hög blir uppräkningen ovanligt stor. Det blir ett välkommet tillskott för många hushåll, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.

Den som studerar med fullt studiebidrag får drygt 1 100 kronor mer per fyraveckorsperiod efter årsskiftet, enligt uträkningar som Swedbank gjort. Garantipensionen höjs med cirka 1 000 kronor för den som är ogift och 880 kronor för den som är gift.

– Men trots det så får till exempel garantipensionärer mindre kvar att leva på i januari 2024 jämfört med januari 2023. Man kan nog räkna med årstakten på inflationen på omkring 9–10 procent, så höjningen har redan ätits upp i förväg, säger Falkenhäll.

För dem som är föräldralediga eller får sjukpenning finns ett inkomsttak, som i nuläget ligger på cirka 44 000 kronor i månaden. Tjänar man mer än det får man inte mer i ersättning. Men nu höjs taket, vilket innebär att den högsta ersättningsnivån höjs med 102 kronor per dag.

– För en som är föräldraledig och tjänar mer än inkomsttaket motsvarar det ungefär 3 000 kronor mer i månaden.

Från årsskiftet blir det dessutom lägre skatt på inkomst, eftersom jobbskatteavdraget och grundavdraget räknas upp. En person som tjänar 30 000 kronor i månaden kan räkna med runt 200 kronor lägre skatt varje månad, medan motsvarande siffra för den som tjänar 50 000 kronor blir 300 kronor.

– Det är en förändring som påverkar varenda hushåll i Sverige, säger Falkenhäll.

Allra störst skillnad blir det dock för höginkomsttagarna, eftersom gränsen för statlig inkomstskatt höjs till 683 200 kronor – det vill säga drygt 56 900 kronor per månad.

– För någon som tjänar cirka 70 000 kronor i månaden blir skattesänkningen 1 600 kronor per månad, så där blir det en ganska stor effekt.

Det är alltså höginkomsttagare som ser störst ökning i kronor och ören efter höjningen. Men Madelén Falkenhäll tycker att det är vanskligt att peka ut några "vinnare" eller "förlorare" efter höjningen.

– Även de har säkert fått högre kostnader i och med inflationen. Och det här är inga politiska beslut, det sker per automatik eftersom systemet är riggat såhär, säger hon.