Landet som ratar kontanter

Det är ingen ny trend, men den fortsätter. När resten ​av världen i hög utsträckning använder mer och mer kontanter använder Sverige och Norge andra betalningsmetoder. Vad handlar det om?

Storbritannien har 47 procent mer kontanter i cirkulation 2019 jämfört med tio år tidigare. I Australien landar samma siffra på 63 procent och i Kanada ännu mer. I Sverige och Norge är 43 procent färre kontanter i cirkulation jämfört med för tio år sedan, enligt Riksbanken.

Kontantanvändningen i Sverige har sjunkit från 40 procent till en nivå under 10 procent på tio år,

Riksbanken tror att det är tre saker som ligger bakom förändringen. Rut och Rot infördes delvis för att minska skattefusket och svartarbetet, näringsidkare behövde ha ett kassaregister och från 2013 har sedlarna i olika omgångar bytts ut.

Sedan kom Swish och då var det ingen idé med kontanter längre för många. I dag är det vanligare att swisha pengar än att betala med kontanter, enligt riksbanken.

De svenska sedlarna produceras av företaget De La Rue som trycker pengarna i Storbritannien. De La Rue är inga nybörjare på området, de trycker sedlar till flera centralbanker i Europa och vann upphandlingen om de svenska sedlarna när riksbanken bröt avtalet med den tidigare leverantören Crane AB som aldrig lyckades reparera relationerna med Riksbanken efter att man beslutat sig för att flytta produktionen till Malta 2018. Eftersom Sverige använder allt mindre kontanter blir De La Rues sedelproduktion mindre och mindre viktig för Sverige, men ändå är det inte därifrån den stora kritiken mot en minskad kontantanvändning kommer.

Den kommer i stället från europeiska centralbanken. Yves Merch, ledamot i europeiska centralbankens direktion för projektsyndikat, höll för några år sedan ett tal där hon var skarpt kritisk till det kontantlösa samhället.

”Förespråkare för ett kontantlöst samhälle kan indelas i tre tydliga läger. Det första, de så kallade alkemisterna, vill övervinna de begränsningar som skapas av penningpolitikens nollgräns (ZLB). Det andra, de som står för lag och ordning, vill undanröja det viktigaste betalningsmedlet för brottslig verksamhet. Det tredje lägret, fintek alliansen (finansiell teknik) ser stora affärsmöjligheter i och med att kostnaderna för utgivning, lagring och hantering av sedlar försvinner.”

Hon fortsätter med att avfärda gruppernas argument. Alkemisterna struntar i att man kan använda nollränta, lag och ordning-gruppen försöker öppna en nöt med en slägga men krossar bordet samtidigt och ”fintekalliansen” talar i eget intresse, menar Merch.

I Sverige låter kanske punkterna obsoleta eftersom till och med 40 procent av pensionärerna gillar ett mer kontantlöst samhälle, men hon har ett stort stöd bakom sig på kontinenten. 80 procent av alla transaktioner på försäljningsställen görs med kontanter i euroområdet.

Här i Sverige har en debatt om kontanternas framtid förts, särskilt av Kontantuppropets ledare Björn Eriksson (som vid starten av kontantupproret var Säkerhetsbranschens ordförande och därmed verkligen gillade uppgifter där det behövs väktare, till exempel värdetransporter), men debatten har aldrig riktigt tagit fart. Inget tyder på att svenskarna kommer att återgå till en ökad användning av kontanter i framtiden. 

Swish är ju så himla mycket enklare.

Fotnot: I en tidigare version av texten stod det att Björn Eriksson fortfarande är ordförande för Säkerhetsbranschen. Fokus beklagar missen.