Lång väg hem för företagen

Stillastående fabriker. Lastcontainrar som satt fast i kinesiska hamnar. Kritiska insatsvaror som aldrig kom. När coronaviruset slog som hårdast mot världen 2020 var det inte kul att driva företag. Särskilt inte ett importberoende sådant.

Störningarna i de globala värdekedjorna fick många experter att förutspå att pandemin var starten på en massflytt hem för företag som tidigare hade utlokaliserat produktionen till Asien. Antingen genom så kallad reshoring, det vill säga att produktionen flyttar hem till Sverige, eller så kallad nearshoring, en flytt till det europeiska närområdet. När världen väl såg ut att återgå till det normala efter pandemin kom ett krig i Europa att återigen skaka om världshandeln.

Nya siffror från Svenskt Näringsliv visar att 84 procent av de svenska importföretagen fortfarande har problem när de ska importera varor eller tjänster. Förseningar i leveranser och brist på varor är de största utmaningarna de dras med. Trots det är det relativt få som har flyttat eller planerar att flytta produktionen närmare Sverige. Av de omkring 2 400 importerande företagen i undersökningen var det 12 procent som avsåg att ändra leveranskedjorna genom reshoring eller nearshoring. 51 procent svarade i stället att de har ökat eller planerar att öka lagerhållningen. 35 procent av företagen satsar på att öka antalet leverantörer man köper från. 

Anna Stellinger, chef för verksamhetsområdet ”internationellt och EU” på Svenskt Näringsliv, ser det som ett tecken på att företagen anpassar sig efter rådande läge och inte lägger alla ägg i samma korg.

– Vi har ganska länge haft just in time-leveranser. Det var när det var vackert väder. Det är inte vackert väder nu. Nu ser vi i stället just in case–leveranser. Man lägger de viktigaste komponenterna på lager om det skulle behövas. Och det andra man gör är att man diversifierar både leverantörer och varifrån man importerar geografiskt för att minska sårbarheterna.

Globaliseringen är aldrig av eller på, säger Anna Stellinger, utan går fram och tillbaka som ett tidvatten. Att en tiondel av företagen planerar för re- eller nearshoring ligger i linje med vad hon förväntade sig att pandemins och Ukrainakrigets hack i värdekedjorna skulle få för effekt. Hon vänder sig däremot mot att betrakta en flytt hem som en universallösning för alla företag.

– Företagen agerar olika utifrån sektor, affärsmodell och sårbarhet. En tiondel av dem bedömer att den bästa lösningen är att plocka hem delar av produktionen. Det är inte tomt prat. Men det är inte en enhetlig rörelse.

Att flytta hem produktionen kommer i sig med sina svårigheter. Fabriken måste certifieras. Kvaliteten mätas. Leveranserna måste fungera. Och kompetent personal behövs i det ”nya” landet. Processen kan gå smidigt, eller ta flera år. Glasögonföretaget Synsam meddelade 2020 att det avsåg att ta hem produktionen av glasögonbågar till Sverige av hållbarhetsskäl. Beslutet fattades redan året innan men visade sig vara en lyckoträff, säger vice-vd Martin Daniels.

– Det som har hänt i omvärlden har egentligen bara stärkt vårt case, om vi säger så. Både transportproblematiken och kostnadsökningar gör att vi ser att det är ett ännu starkare case nu än 2019.

Den 17 augusti är det invigning av fabriken i Östersund. Att hitta och bygga kompetens i Norden som traditionellt sett funnits i Asien och Italien har varit en utmaning. Till en början kommer fabriken att ha ett 30-tal medarbetare men tanken är att personalstyrkan ska ligga omkring 200 när volymerna ökat om några år.

– Det är ett långt projekt, men det går bra. Det är en ganska stor tröskel för företag att ta det här steget. Ett stort beslut och mycket som behöver komma på plats. Men jag önskar att vi förhoppningsvis kommer inspirera andra, säger Martin Daniels.

Åter till liknelsen med globaliseringen som ett tidvatten. Råder det ebb eller flod? Anna Stellinger på Svenskt Näringsliv säger att vi befinner oss i ett avgörande skede, men vill inte dödförklara globaliseringen.

– Vi kommer nog få en förändrad globalisering. Under några år mer regional där man väljer att producera där konsumenten finns. Ett sätt att korta värdekedjorna. Men företagen kommer fortsätta vara globala.

***

Läs även: Bortom globaliseringen: en ny ekonomisk världsordning

Läs även: Den stora personalflykten