Lika lön för lika körning – glöm det
Kvinnor i Sverige tjänar i snitt 12 procent mindre än män.
Kvinnor jobbar gratis i nästan en timme per dag och slutar få betalt klockan 16.02, enligt siffror från Medlingsinstitutet.
Kvinnor har oftare än män flexibla tider och lägre lön för att vara hemma och ta hand om familjen.
Det sistnämnda är en faktor som driver på skillnaden. Kvinnliga anställda blir straffade av den bristande flexibiliteten på arbetsmarknaden, enligt Harvardekonomen Claudia Goldin, den ledande forskaren på området.
I delningsekonomin blir sådana livs- och karriärval mindre förödande. Ett mer flexibelt system skulle kunna minska gapet, kanske till och med radera det. Exempelvis väljer en Uberförare själv vilka körningar hen vill ta. Allting styrs via en könsblind algoritm, såväl matchningen av chaufför och passagerare, som ersättningsmodellen vilken inte är förhandlingsbar.
Därför slog den opublicerade vetenskapliga artikeln »The gender earning gap in the gig economy: The evidence from gap in the gig economy: Million rideshare drivers«, som studerat 750 miljoner körningar från taxiappen Uber, ner som en mindre bomb i forskarvärlden. Podcasten Freakonomics gav ut ett extraavsnitt för att rapportera om de färska resultaten och de internationella mediejättarna hakade på. Men nyheten gick svenska medier förbi – förutom en blänkare i Omni och Ny Teknik. Rubriken: »Manliga Uberförare tjänar i snitt sju procent mer«.
– Om det fanns en skillnad trodde jag att löneskillnaden skulle gynna kvinnor något, sa Ubers chefekonom John List, en av sex rapportförfattare.
List ställde upp två hypoteser: kvinnor arbetar färre timmar per vecka och kan därmed plocka russinen ur kakan och välja de mer lukrativa körningstimmarna. Om den digitala plattformen diskriminerar föredras kvinnliga förare framför manliga. Så var inte fallet.
»Till skillnad från tidigare studier kan vi helt förklara löneskillnaden med tre huvudfaktorer relaterade till förarens preferenser och lärande«, skrev författarna i sina slutsatser.
Män kör snabbare än kvinnor vilket förklarar hälften av det 7-procentiga lönegapet. Cirka en tredjedel av lönegapet förklaras av erfarenheten som Uberchaufför. Män kör också fler timmar per vecka och stannar kvar längre i branschen. Rutinen gör att de kan fatta snabba strategiska beslut om vilka resor som är mer värda att köra än andra. Om förarna hade exakt samma erfarenhet krympte lönegapet till 1,4 procent, och om man räknade med antalet körningstimmar per vecka minskade gapet till under 1 procent. Den sista förklarande faktorn är vilka resor som föraren väljer att ta. Män kör oftare obekvämare arbetstider, när väntetiden är mindre, och tar oftare resor när efterfrågan är större. Sträckan ut till flygplatser är en sådan.
Forskningsartikeln kommer lägligt för en taxijätte som anklagats för sexistisk kultur med efterföljande vd-avhopp. Studien, som finansierats av Uber själv, behandlar dock inte frågan varför valen mellan könen är annorlunda från början. Goldin tror att kvinnor har sociala incitament att välja karriärval som är mindre lukrativa. För även om toppforskarna och Sveriges kvinnolobby har haft olika metoder att presentera sina data på och studerat olika saker är efterdyningarna lika. Lönegapet kommer att bli kvar ett tag.