Lokala priskrig sänker bensinnotan i Norge
I Norge kan man tjäna hundralappar på att fylla tanken vid rätt mack. Till skillnad från i Sverige styrs prissättningen av konkurrens mellan kedjorna.
Bild: Ole Berg-Rusten / NTB
Svensken som har kört bil in i Norge i sommar har inte bara kunnat njuta av det ofta dramatiska landskapet och det lynniga vädret. Besökaren har emellanåt även kunnat fylla tanken betydligt billigare än hemma i Sverige – om man nu inte har tagit rygg på alla norrmän som gått över till elbil.
En stor del av skillnaden i prisnivå kan förklaras av att kraven på inblandning av biodrivmedel är hårdare i Sverige än i Norge – särskilt vad gäller diesel. Men det finns även en mycket tydligare konkurrens lokalt bland mackarna.
– Det är helt vilt ibland. Vi har konkurrenscykler som drar ned priserna med fem kronor lokalt, säger professor Frode Steen på Norges Handelshøyskole i Bergen.
Friare prissättning i Norge
För att hinna med i turerna har de norrmän som fortfarande kör på fossila drivmedel ofta en populär app i mobilen – Drivstoffappen – som hela tiden uppdateras med de senaste noteringarna från mackar runt om i landet.
Frode Steen har genom åren försökt jämföra prissättningen på drivmedel i de nordiska länderna.
– Det är två saker som är slående. Det ena är att prisnivåerna i Stockholm genomgående ligger på samma nivå som ute på de minst orterna som går att hitta i Sverige. Det tyckte jag var väldigt märkligt, säger han.
– Det andra vi sett är att priserna går i cykler i Norge – även i Danmark – men det såg vi inget av i Sverige, tillägger han.
Han tror det kan handla om ägarstrukturen, där mackarna i Norge är mer fristående gentemot de stora oljekoncernerna än de svenska mackarna.
Kan inte ingripa mot de svenska bensinkedjorna
På Konkurrensverket är man medveten om skillnaderna i prisbildningen på drivmedelsmarknaden mellan Sverige och grannländerna, enligt chefsekonomen Arvid Fredenberg. Han köper Steens försök att förklara varför det ser ut som det gör.
– I Sverige är det är det rätt hård vertikal styrning för oljebolagens huvudkontor. De skickar ut rekommenderade priser och stationerna följer dem. I Norge är det typiskt sett mer lokala friheter ute hos stationerna, säger han.
Han tillägger att det i sig inte är ett konkurrensbrott att som de stora svenska kedjorna löpande uppdatera sina priser till samma nivå som konkurrenterna. Och det finns inga pågående utredningar riktade mot bolagen i branschen, enligt Fredenberg.
– Att de bara tittar på varandra och följer varandra kan vi inte ingripa mot. Vi måste ha ett avtal, se ett avtal och kunna bevisa ett avtal, säger han.
"Implicit prissamarbete" och oligopol
De stora bensinkedjorna åkte för drygt 15 år sedan på stora böter – så kallade konkurrensskadeavgifter – sedan Marknadsdomstolen slagit fast att de i en kartell samordnat sig inför en sanering av kundrabatter till företagskunder.
TT: Är det er bild att konkurrensen har fungerat sedan dess?
– Vi har inte fått några indikationer på att det har skett något otillåtet.
Enligt Fredenberg har Konkurrensverket redan föreslagit en utredning för att se om det går att utforma något mer flexibelt verktyg för att skärpa konkurrenstillsynen.
Drivmedelsbranschen är en av flera marknader som präglas av oligopolförhållanden i Sverige, det vill säga att den har ett fåtal marknadsaktörer som känner till varandra väl. Och oligopol ökar i sig risken för kartellbildning och olaglig samverkan mellan konkurrenter, enligt Fredenberg.
– Det är lättare att komma överens med sina konkurrenter om man vet vilka de är och det är få som ska komma överens, säger han.
– När vi ser ett sådant här implicit prissamarbete, att de följer varandra, kan vi inte göra något med dagens regelverk. Om vi fick ett verktyg som gör att vi kan göra något åt det – ja, då skulle vi kunna ingripa även om vi inte kan bevisa ett avtal, tillägger han.
"Ingen kommentar"
När TT kontaktar stora drivmedelskedjor som finns i både Sverige och Norge för att ställa frågor om skillnaderna på marknaden i Sverige och Norge visar det sig att inte bara prissättningen är snarlik, utan även kommunikationen:
"Vi kan dessvärre inte kommentera annat än våra egna priser", skriver Erika Söderlund, presschef på Cirkle K.
"Vi kan endast svara för vår egen prissättning och vi menar att vi försöker vara kostnadseffektiva så att vi kan hålla så bra priser som möjligt", skriver Erica Samuelsson på konkurrenten ST1/Shell.
***
Läs även: Johan Hakelius: Energikris? Så mysigt!
