Marknaden som handlar i krig och makt

Den som tror på en flygattack mot Iran före årsslutet kan i dag satsa 100 kronor och få tillbaka 300 kronor om USA eller Israel faktiskt attackerar. I dag finns så kallade decision markets, marknader där du kan handla i terminer som förutspår att vissa händelser ska inträffa – eller inte. Dessa politiska terminsmarknader drar intresse till sig – inte bara från spelare som tycker att det är ett kul sätt att tjäna pengar, utan även från beslutsfattare som vill dra nytta av den stora folkmassans kunskaper och slutledningsförmåga.

Intrade.com är den största politiska terminsmarknaden på nätet. Där handlas kontrakten mellan 0 och 100, och för enkelhetens skull kan köpkursen liknas vid marknadens uppskattning att något ska inträffa i procent. Se stapeln intill för exempel på vad som handlas på Intrade i dag.
Det intressanta med politiska beslutsmarknader är att tillförlitligheten blir så stor när tillräckligt många handlar. Ett annat exempel är Iowa Electronic Market som sedan femton år tillbaka haft mer träffsäkra prognoser inför amerikanska presidentval än opinionsmätningar som gjorts samtidigt.

När finansstrategen Michael Mauboussin föreläser brukar han be församlingen att uppskatta hur stor IBM:s årsomsättning var 1989. Frågan är rätt omöjlig och folk har olika insikt i saken, men det hindrar inte att det genomsnittliga svaret varje gång har legat inom fem procents felmarginal från den verkliga siffran. Det är en illustration av att många tillsammans är smartare än enskilda experter. Eller, flest vet mest.

Att flest vet mest vet alla som tror på teorin om den effektiva marknaden;
med tillgång till rätt information är en finansmarknad i det långa loppet bäst på att värdera företag och tillgångar. När en aktie går upp kan man utgå ifrån att marknaden känner till något som är bra för företaget. På samma sätt kan en beslutsfattare lätt utvinna information från en terminsmarknad för politiska händelser.

Handeln i politiska terminer är dock inte okontroversiell. På Intrade kan du till exempel handla i möjligheten att bin Ladin tillfångatas eller, som det bistert uttrycks, »neutraliseras« före årsskiftet. Kursen ligger på 18, vilket kan tolkas som att bin Ladin har ganska goda chanser att klara sig även om själva handeln kan tyckas cynisk. Eller för den delen Iran-terminen som förutspår 25 procents risk att ett land med 66 miljoner invånare ska dras in i ett krig.

Risken för en moraldebatt är uppenbar. Det fick Pentagon surt erfara efterterrorattackerna den 11 september 2001. Kritiken mot det amerikanska försvarsdepartementet fick det att skyndsamt dra upp planerna för Pentagons Policy Analysis Market, PAM. Den skulle bli en terminsmarknad för tänkbara händelser i Mellanöstern, med förhoppningen att det samlade vetandet om Mellanösternpolitiken skulle ge Vita huset mer korrekt och tillförlitlig information. Ett nytt effektivt verktyg i kampen mot terrorismen hade hittats – trodde man.

Men när ett par demokratiska kongressledamöter i juni 2003 fick höra talas om PAM blev det ett ramaskri, och terrorvinkeln blev projektets fall. Terminskontrakten skulle till en början avse regionens ekonomi och stabilitet men hemsidans mer fantasifulla exempel om sannolikheten för att Arafat skulle mördas eller att Nordkorea skulle utföra en missilattack, gjorde att mord och terrorattacker kom att utmålas som marknadens främsta handelsvara. Indignationen var fullkomlig över denna oetiska, smaklösa och omoraliska idé. Hillary Clinton uttryckte sin bestörtning över blotta tanken att starta en »dödens terminsmarknad«. Efter två dagar i offentlighetens ljus var PAM slut.