Miljarder på spel

En lördag i november 2003 innehöll -Aftonbladet och Expressen två ovanliga annonser. Det ovanliga var inte hur de såg ut eller vad som stod i dem, utan avsändarna. Bolagen Expekt och Unibet.

Reklam för utlandsregistrerade spel-bolag i svensk press var olagligt. Enligt det så kallade främjandeförbudet får man bara uppmuntra till spel hos aktörer som godkänts av svenska myndigheter. Nu valde de dåvarande chefredaktörerna Anders Gerdin och Otto Sjöberg att strunta i det.

– Det är aldrig angenämt att behöva hamna i rätten, men det är det enda sättet att få den här tolkningen prövad för svenska förhållanden, sa Gerdin i den egna tidningen Aftonbladet.

Han drev linjen att den svenska spel-politiken, och därmed främjandeförbudet, hade ogiltigförklarats. Bakgrunden var ett mål i EG-domstolen där en italiensk bookmaker, Piergiorgio Gambelli, hade friats från åtal. Gambelli hade hjälpt sina kunder att spela hos ett brittiskt bettingbolag som inte hade tillstånd att agera i Italien. Men domstolen hävdade att det italienska spelmonopolet – som uppenbart inte syftade till att skydda konsumenterna, utan till att dra in pengar – bröt mot EU:s princip om fri etableringsrätt.

Efter domen tog det bara två dagar innan de två svenska kvällstidningarna började publicera spelannonser. Lika snabbt gick det för Lotteriinspektionen att polisanmäla dem.

Onsdagen den 14 november tas fallet, som blivit känt som »Spelmålet«, upp i Högsta domstolen. Det har gått nio år. Processen har kostat kvällstidningarna tid, pengar och energi. De två före detta chefredaktörerna har försvarat sig i rättssalar såväl i Stockholm som i Luxemburg. Om de fälls riskerar de böter eller rentav fängelse.

I så fall, säger Aftonbladets chefredaktör Jan Helin till Fokus, flyttar tidningen sin digitala utgivning till London.

– Vi har en strategi i byrålådan för det. En rent teknisk lösning som innebär att vi flyttar dit våra servrar, Sportbladets till att börja med. Det vore både konstigt och onödigt, men fullt realistiskt. I så fall har man drivit Sveriges äldsta dagstidning ur landet.

Spelmålet har placerat kvällstidningarna i en oväntad allians med de privata spelbolagen. Jan Helin deltar aktivt i -opinionsbildningen för en avreglering av den svenska spelmarknaden. När han talar om spelmonopolet låter han som en chef från Ladbrokes eller Unibet:

– Skulle Anders Borg vara hederlig så skulle han avskaffa spelmonopolet. Men det handlar ju om miljarder i intäkter till statskassan.

För att förstå den här situationen behöver man ta en närmare titt på spel som -affärsverksamhet.

Det första fröet till dagens svenska spelmarknad såddes på 1890-talet. Spel om pengar var då förbjudet, men när det saknades finansiering till 1897 års Stockholmsutställning gjorde regeringen ett undantag och anordnade ett lotteri. Det blev starten för den statliga spelfabrik som sedermera utvecklades till bolaget Svenska Spel.

Efterhand har regeringen utfärdat fler speltillstånd. Följden är att mängder av samhällsaktörer i dag är beroende av intäkter från spel.

Det är regeringen själv, som varje år får fem miljarder kronor från det statliga spelbolaget. Det är socialdemokratin, vars lotteriverksamhet genererar mer än en tredjedel av partiets och ungdomsförbundets totala budget. Det är idrottsrörelsen, som inte bara säljer bingolotter och driver bingohallar, utan dessutom tar emot 200 miljoner om året i sponsorpengar från Svenska Spel.

Postkodlotteriet delar årligen ut närmare en miljard kronor till ideella organisationer, från Scouterna till Världsnaturfonden och Greenpeace. De livsmedels- och tobaksaffärer som är ombud för Svenska Spel får i genomsnitt mer än hälften av sina intäkter från spel.

Hästnäringens överlevnad står och faller med intäkterna från ATG, medan IOGT-NTO, Synskadades riksförbund och Prostatacancerförbundet finansierar sin verksamhet genom lotterier. Till och med kultursektorn bärs delvis upp av spelpengar, sedan Postkodlotteriet förra året startade sin kulturstiftelse.

Förklaringen? Spel om pengar är osedvanligt lukrativt.

Att anordna spel kräver inga stora omkostnader. Efterfrågan är däremot konstant. Richard Frigren, vd för Svenska Spels föregångare Tipstjänst, sa en gång att spelbranschen är så lönsam att det nästan är svårt att förlora pengar. I och med internet har branschen dessutom växt enormt.

Förra året omsatte den reglerade delen av den svenska spelmarknaden över sjutton miljarder kronor, att jämföra med musik-industrins dryga fem. Då är de utlandsregistrerade bolagen – där den verkligt stora tillväxten sker – inte ens inräknade.

Att den svajande mediebranschen vill ha en del av kakan är med andra ord förståeligt.

För de kommersiella tv-kanalerna har spelreklam länge varit en viktig intäktskälla. Kanal 5 och TV3 sänder från Storbritannien och kan därmed visa reklam för utländska spelaktörer.

TV4-gruppen ser nära samarbeten med spelbolag som en central del i sitt koncept – från Triss-skrapningen i morgonsoffan -till Bingolotto och Postkodmiljonären. Hur dessa affärsuppgörelser ser ut är -hemligt. Chefen för TV4 Sport och Spel, Artur -Ringart, sa i en intervju i somras att spelmarknaden är »jätteviktig« och att -kanalen har »avsevärda intäkter« från spel.

De senaste åren har Bonnierkoncernen även smugit i gång ett eget spelbolag. Bonnier Gaming driver bland annat bingosajterna MamaMia och Bertil, och vd:n Marcus Forsell beskriver expansionsplanerna som »aggressiva«.

Tidningarna tvingades länge betrakta denna guldrusch från åskådarplats. Främjandeförbudet hindrade dem från att ta emot spelbolagens annonspengar. Men i Gambellidomen såg de en möjlighet, och de tog den.

I dag tillhör de privata spelbolagen kvällstidningarnas viktigaste annonsörer. Förra året köptes det spelreklam för 1,3 miljarder kronor i Sverige, varav utlandsregistrerade bolag stod för nästan hälften. När Lotteriinspektionen senast mätte de privata bolagens annonsering under en månad uppgick den till över nio miljoner kronor bara i Aftonbladet.

Inte konstigt att Jan Helin säger att »Spelmålet« är en viktigare fråga för tidningsbranschen än presstödet.

– Svensk media står inför många utmaningar. Det borde inte vara en av dem att försvara annonsering från helt legitima, lagliga bolag, säger han.

Utgången i Högsta domstolen är oviss. Kvällstidningarna dömdes i tingsrätten, men friades i Svea hovrätt. Om de vinner målet lär fler medier – alla de som har avvaktat utgången – börja publicera spelannonser. Det vore ett välkommet tillskott i kassan för landets krisande dagstidningar.

Om de förlorar plockar Jan Helin fram den där strategin ur byrålådan.

(Klicka på grafiken för förstoring)