Mindre snack

Svenskarna är inte särskilt förtjusta i telefonförsäljning. Det kan man läsa sig till i den statliga utredning som presenteras på torsdag.

Utredningen, som tillsattes 2013 och har letts av hovrättsdomaren Anne Kuttenkeuler, presenterar en rad undersökningar som visar på missnöjet med telefonförsäljning. I en marknadsundersökning av Konsumentverket 2013 uppger konsumenterna att de i dubbelt så hög utsträckning blev missnöjda och ångrade sitt val efter att ha handlat av en telefonförsäljare jämfört med andra kanaler, som internet och butik. Och i en undersökning från TNS Sifo säger 96 procent av de tillfrågade att de var negativa till att bli kontaktade av telefonförsäljare från ett företag där de inte redan var kund.

Utredaren beskriver det som att konsumenter allmänt sett är i underläge vid telefonförsäljning.

Nu föreslår utredningen att det ska krävas skriftlig bekräftelse för att ett köp per telefon ska vara giltigt. Det framgår av ett utkast som Fokus tagit del av.

Skriftlighetskravet innebär att telefonförsäljaren måste bekräfta sitt anbud via »en varaktig handling«, exempelvis mejl eller brev. Kravet omfattar även kunder som försäljaren redan har en relation till.

Utredningen lär starta storbråk med näringslivet. En rad företag samt branschorganisationen Kontakta har fått räkna på vad förslaget skulle leda till.

Det är inga småsummor det handlar om.

Ett företag, som i utredningen är anonymt, uppger att 80 procent av de avtal som företaget ingår via telefonförsäljning går förlorade om ett skriftlighetskrav införs, eftersom konsumenter helt enkelt inte kommer att bekräfta avtalet.

Ett annat företag som skickat in sina beräkningar till utredningen är Telia. Peter Erikson, som är ansvarig för telemarketing på företaget, säger att de grovt räknar med att 35 till 40 procent av deras omsättning inom telemarketing skulle försvinna. Detta delvis som en konsekvens av administrationsbördan.

– Vi räknar med tre till fyra minuter extra per samtal för att samla in mejladresser och så vidare. Till det kommer att ungefär 20 procent aldrig blir signerat, vilket gör att man måste ringa och påminna, säger han.

Särskilt drabbas tidningsföretagen, som till stor del bedriver sin försäljning per telefon. Branschorganisationen Kontakta räknar med ett kraftigt försäljningsbortfall för sina medlemmar och tror att cirka 10 000 arbetstillfällen kan påverkas.

Men utredaren Anne Kuttekeuler är skeptisk till siffrorna. I utkastet står det att branschorganisationens och företagens beräkningar »kan ifrågasättas«. I konsekvensanalysen bedömer utredaren att de flesta företag, efter en omställningsperiod, har goda chanser att anpassa sig till skriftlighetskravet.

Anne Kuttenkeuler vill inte kommentera utredningen innan den presenterats, men menar att det är svårt att bedöma konsekvenserna av restriktioner på telefonförsäljning.

– Vi har tagit in siffror från berörda företag och gjort en bedömning. Men det är svårt. Det finns ingen statistik när det gäller hur många avtal som ingås per telefonförsäljning, säger hon.

FAKTA | Så fungerar skriftlighetskravet

Efter telefonsamtalet skickar företaget ett mejl eller ett brev med avtalsvillkoren till konsumenten. Konsumenten kan därefter bekräfta exempelvis via sms. Norge, Nederländerna, Österrike och Spanien har redan ett skriftlighetskrav. I Danmark är telefonförsäljning utan samtycke förbjudet.

43 %

av anmälningarna gällande telefonförsäljning till Konsumentverket handlade om att företaget gjort gällande att avtal ingåtts utan att konsumenten avsett det.

13 %

av alla ärenden hos landets konsumentvägledare 2014 gällde telefonförsäljning.