Nedtystat systemskifte

Från att ha varit en stor stridsfråga för alliansen hamnade sjukskrivningarna till slut i skymundan av jobben. Men det beror definitivt inte på att sjukskrivningskrisen är över.
Dagarna efter valet kom Försäkringskassans senaste siffror. Fortfarande är över 200 000 svenskar sjukskrivna i genomsnitt, vilket är nästan dubbelt så många som före den kraftiga ökningen i slutet på 1990-talet. Det senaste året har sjukskrivningarna legat stilla – och svensken är borta i genomsnitt 40 dagar per år från jobbet på grund av sjukdom.

Ingen har talat särskilt högt om det, men hela sjukförsäkringssystemet kan komma att reformeras i grunden. Att något måste göras verkar nämligen alla partier vara överens om. Uppdraget att presentera förslag på vad som ska göras ligger på socialförsäkringsutredningen. Anders Viklund, som är utredningens sekreterare, har bilden klar:

– Det finns två stora problem med dagens sjukförsäkring. För det första är människor sjukskrivna alldeles för länge. För det andra finns det ingen mekanism som gör att de utgifter som betalas ut ska finansieras av försäkringstagarna själva.

En möjlig lösning skulle, enligt socialförsäkringsutredningen, kunna stavas »självständig sjukförsäkring«. Med det menas att de avgifter som betalas in ska användas till att täcka de utgifter som betalas ut och inget annat. Tanken är densamma som vid den stora pensionsuppgörelsen: om utbetalningarna blir större än inbetalningarna måste något ändras för att inte kostnaderna ska skena. Systemet ska helt enkelt gå runt av sig självt. Så funkar det inte nu. I dag är sjukförsäkringsavgiften en del av arbetsgivaravgiften. Den ska användas till sjukpenning och liknande utgifter, men andra skattepengar får användas om inkomsterna från avgifterna inte räcker.

– Därför är sjukförsäkringsavgiften i dag snarare att betrakta som en skatt. Det har aldrig hänt att riksdagen har sagt att eftersom sjukfrånvaron har ökat så måste vi höja sjukförsäkringsavgiften. Det innebär att förhandlingsutrymmet mellan arbetsgivare och arbetstagare inte påverkats av hur stora sjukskrivningarna varit, säger Anders Viklund.

Med ett nytt, självfinansierande system, måste antingen avgiften höjas eller ersättningsnivån minskas om sjukskrivningarna ökar – precis som med en vanlig försäkring. På samma sätt skulle ett eventuellt överskott komma försäkringstagarna till godo direkt, antingen genom lägre avgifter eller förbättrade villkor. I praktiken skulle det innebära att kostnaderna för sjukfrånvaron skulle påverka människors löner direkt.

Om sjukförsäkringen görs självständig skulle därför både arbetsgivare och arbetstagare ha ett intresse av att sjukskrivningarna minskade, att människor fick rehabilitering och att de kom tillbaka till arbetet, menar socialförsäkringsutredningen.

Av de politiska partierna är det bara vänsterpartiet som är emot en sådan här reform. De andra säger sig vara beredda att diskutera möjligheten. Folkpartiet går ett steg längre.

– Vi tror att det skulle öka förtroendet för välfärdssystemet. Men vi tror också att ett beslut skulle kräva en blocköverskridande uppgörelse, eftersom det rör sig om en väldigt kostsam och omfattande reform. Det vore inte bra om det infördes under stor politisk strid och sedan kanske revs upp igen med en ny regering, säger Erik Ullenhag, folkpartiets socialpolitiske talesman.

Förändringen ska alltså ske i brett samförstånd. Frågan är bara hur länge det ska vara fortsatt tyst om en reform som kan bli den största i svensk politik sedan pensionsuppgörelsen.