Nu flödar rysk gas in i Europa igen
Efter tio dagars uppehåll flödar rysk gas återigen till Europa. Det efter att både marknaden och EU-kommissionen räknat med att Nord Stream 1 inte skulle öppnas.
Bild: Markus Schreiber / AP
Nord Stream 1:s rörledning till Tyskland har varit stängd sedan den 11 juli på grund av underhållsarbete. Och inför den planerade återöppningen hade varken den ryska regeringen eller gasmonopolet Gazprom givit någon tydlig signal om de fortsatta leveranserna.
Under torsdagsmorgonen uppges gasflödet i Nord Stream 1 återigen vara uppe i 40 procent av full kapacitet, rapporterar Bloomberg. Gaspriset sjönk med 6,5 procent.
– Man kan ju hoppas att det fortsätter åtminstone i den här takten, det är betydande för hur Europa ska klara vintern, säger Johan Sigvardsson, analytiker på elhandelsbolaget Bixia.
Leveransvolymerna av gas från Ryssland minskades till 40 procent av normala nivåer redan före underhållsarbetet och från ryskt håll har man hävdat att det strypta gasflödet beror på "tekniska problem". Tyskland har avfärdat det som ett politiskt utspel för att skapa osäkerhet och pressa upp energipriserna.
EU:s bedömning är att det finns risk för ytterligare minskningar av gasleveranser från Ryssland och vill minska gasbehovet i Europa framöver. EU-kommissionen beskriver det som att Ryssland har börjat använda gasexporten som ett vapen som slår mot ungefär hälften av medlemsländerna.
Helt utan glasflödet i Nord Stream 1 skulle det bli tufft för Europa att slippa ransonering i vinter, säger Sigvardsson. Samtidigt är det totalflödet som är det viktiga just nu, en gasledning löser inte alla problem, säger han.
– Det kommer fortsätta vara väldigt höga gaspriser, så är det, minsta lilla störning från någonting annat påverkar.
Enligt Sigvardsson skulle man vilja få upp flödet i Nord Stream 1 en bra bit över 50 procent, säger Sigvardsson. Om det kommer att ske är dock svårt att svara på.
Kanadas regering beslutade tidigare i juli att göra ett undantag i sanktionerna mot Ryssland och skicka tillbaka renoverade turbiner till gasledningen till Tyskland för vidaretransport till ryska Gazprom. Ett beslut som kritiserades av Ukraina.
– När och om det kommer på plats så får man se om det hjälper till att kunna köra upp mot 80, 100 procent, säger Sigvardsson.
Leveransvolymerna via andra gasledningar från Ryssland till EU har också strypts av Ryssland. Samtidigt ökar efterfrågan på naturgas i spåren av värmeböljan som etablerat sig i Europa, då behovet av nedkylning ökar. Än så länge är det inga större skillnader i elpriset i närtid, säger Sigvardsson, det är fortfarande högt.
– De kontinentala priserna har ju varit väldigt höga och tittar man på den nordiska terminen så har priserna fortsatt stiga konstant.
De nordiska elpriserna avgörs på kort sikt av hur mycket det blåser. Med mycket vind går priserna ner med hjälp av vindkraften, och tvärt om upp när det är vindstilla.
Den dyra gasen utgör ett stort problem för energimarknaden och spiller över på elpriserna för hushållen. Men det är fler faktorer som påverkar, säger Sigvardsson. Ett problem, som hamnat lite i skymundan, är att Norge länge haft ont om vatten i de södra delarna av landet, säger han.
När de tvingas spara på sin vattenkraftproduktion då importerar de i stället, det driver upp de sydnorska priserna och även elpriset i mellersta och södra Sverige.
– Den samlade förväntansbilden för elpriserna i höst och vinter ser just nu inte särskilt ljus ut, säger Sigvardsson.
***
Läs även: Så kom gas och kärnkraft in i EU-värmen
