Obamas glädjesiffror

» Världen kommer att höra våra motorer vråla.«

Så väser Clint Eastwood i vad som blivit den mest omtalade reklamfilmen i USA på länge.

Filmen är från Chrysler och handlar egentligen om bilar. Men företagets nya modeller syns bara i några korta sekunder. I stället pratar Clint Eastwood om vikten av att resa sig efter ett nederlag, om att amerikaner måste börja jobba som ett lag. Och att Detroit kan visa vägen.

– Det är halvtid i Amerika, konstaterar han i filmen som premiärvisades just under Super Bowl-finalens halvtidspaus.

Någon på Chrysler vet uppenbarligen vad han eller hon sysslar med. Redan förra året lanserade företaget sin slogan »Imported from Detroit« och rekryterade lokalkändisar som rapstjärnan Eminem och hockeylaget  Detroit Red Wings. Resultatet blev en omtalad reklamfilm.

Men årets slog alla rekord: den tog sig ända fram till de amerikanska tidningarnas förstasidor. Anledningen var den självklara diskussionen om huruvida filmen är ett politiskt inlägg. Om att de republikaner som motsatte sig lånen till Chrysler och General Motors hade fel. Och att president Barack Obama hade rätt. Se hur bra det går. Vi är på gång. Och inte bara vi. Hela USA.

En av dem som såg rött var Karl Rove.

– De känner att de behöver göra något för att betala tillbaka sina politiska ynnestar, utbrast George W Bushs förre rådgivare.

Det är lätt att förstå hur han tänker. »Det är halvtid i Amerika« påminner en hel del om »Det är morgon i Amerika« från 1984. I Ronald Reagans gamla kampanjfilm berättade en lugn mansröst om alla siffror som pekade åt rätt håll – inflation, arbetslöshet, till och med antal äktenskap.

I Clint Eastwoods nytappning är bilderna mer socialrealistiska men känslan av optimism är densamma. Dessutom tyder en hel del på att det faktiskt är morgon – eller halvtid – i Amerika. Lagom till Super Bowl-helgen kom siffror om arbetsmarknaden som slog alla förväntningar: 243 000 nya jobb i januari.

»Wow«, skrev New York Times ekonomiblogg. »Oomph«, sa den amerikanska börsen och hoppade upp till sin högsta nivå sedan finanskrisen 2008.

För att få ett grepp om hur mycket det är kan man jämföra med arbetslösheten i Skandinavien: med de jobb som skapades i USA på en enda månad skulle mer än hela den danska arbetslösheten raderas ut, eller två tredjedelar av den svenska.

Arbetslösheten i USA är fortfarande på en historiskt sett hög nivå, men en kvarts miljon människor som plötsligt äter ute mer, vågar skaffa en dyr dagisplats till sina barn eller kanske byter upp sitt boende är i sig en injektion för ekonomin. Inte minst eftersom USA saknar många av de automatiska stabilisatorer i form av a-kassa eller andra sociala skyddsnät som finns i Europa. Den utsattheten är också en förklaring till varför det oftast är i USA som konjunkturen vänder snabbast.

Republikaner har i veckan gjort allt för att slå hål på statistiken. Hur definieras arbetslöshet? Varför räknas inte de som slutat leta jobb? Det har påmint en hel del om den svenska valrörelsen 2006, då regering och opposition slängde sig med olika mått.

Det är sant att de amerikanska siffrorna bygger på uppskattningar och statistiska urval. Men metodiken har inte förändrats sedan George W Bushs styre. Och samma statistiker hade inga problem att leverera skräcksiffror under finanskrisen.

Klart är att det varit en bra vecka för Obama. Hans popularitetssiffror är nu nästan uppe i 50 procent. Men den största vinnaren är tveklöst Chrysler. Det är inte ofta man kan bränna ett par hundra arbetares årslöner på två minuter och hävda att det var värt varje dollar.

Inte så dåligt med tanke på att minuterna kostade 90 miljoner kronor.

Även det ett slags ekonomisk stimulans.