Obos undvek medlemsuppror – storsatsar i Stockholm
Norska Obos som köpte Gasklocka 3 och 4 i Norra Djurgårdsstaden när Oscar Properties inte klarade av affären, har den senaste tiden skakats av ett medlemsuppror. Men ledningens position rubbades inte på årsstämman.
Bild: TT
På tisdagskvällen genomfördes årsstämman, eller generalförsamlingen, i medlemsägda bostadsbolaget Obos. Runt 700 ombud var anmälda till mötet, sju gånger fler än förra årets. Till slut deltog 550 i mötet som genomfördes digitalt.
Medlemsupproret startade när Obos sålde ett bostadsområde i stadsdelen Ulven i Oslo till ett privat hyresföretag. Affären väckte vrede i medlemsleden som samlades i en Facebook-grupp. Obos har tidigare gjort sig kända för att sälja dyra lyxlägenheter.
Inför mötet samlades också en grupp demonstranter utanför Obos huvudkontor i Oslo med plakat där det stod ”Vårt Obos”.
Obos
Startades med inspiration av svenska HSB i Oslo 1929 och har i dag en halv miljon medlemmar och är Norges största bostadsföretag, men har verkamhet också i Sverige. Under våren har det växt fram en protest bland Obos-medlemmarna, med kritik mot att det medlemsägda företagets idé har förfelats. Vidlyftiga affärer som inte handlat om att bygga bostäder har fått kritik.
– Jag upplever mig maktlös i det här stora systemet. Styrelsen är en fredad zon i toppen av en pyramid dit ingen når. För medlemsavgiften får jag rabatt på Maxbo (byggvarukedja). Men det är inte därför jag är med i Obos, sa Liv-Mari Sæbø, som protesterade utanför Oboskontoret till Aftenposten.
Men i omröstning efter omröstning förlorade de protesterande på mötet, och ingen av deras kandidater fick plats i styrelsen.
Obosupprorets främsta kandidat till styrelsen fick 164 röster, motkandidaten fick 327 röster.
Stämman föregicks av uppgifter om att över 200 av ombuden själva skulle ha anställning i Obos. De som själva inte bor i Obos kunde registrera sig som bostadssökande och delta i ombudsvalet. I år bestod representanterna för denna grupp av 350 ombud, tiofallt fler än normalt.
Men det fattades inte kritik under stämman. Mot allt för höga styrelsearvoden, mot satsningar på lyxboenden både i Norge och Sverige, mot att ta ut höga arvoden för förvaltningen i bostadsrättsföreningarna, och mot att de vanliga medlemmarna inte har plats i styrelsen.
En annan kritik har varit att Obos verkar allt för tätt inpå byggföretagen. De är storägare i Veidekke, och var tidigare största ägare i JM. De 20 procenten i JM såldes nyligen till förre S-politikern Ilija Batljans bolag SBB, Samhällsbyggnadsbolaget.
Obos visar samtidigt på en mycket stark finansiell situation. Under 2020 var resultatet före skatt 3,1 miljarder kronor. De samlade bokförda värdena är på 97,9 miljarder.
Men bara 18 procent av intäkterna 2020 kom från bostadsutveckling. Störst andel, 30 procent, kom från kommersiella fastigheter och 26 procent från aktieinvesteringar.
En av de storsatsningar som ifrågasatts är köpet av Gasklocka 3 och 4 i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm för 700 miljoner.
I november 2019 hävde Stockholms stad ett tidigare avtal med den uppmärksammade bostadsutvecklaren Oscar Properties för fastigheten. Oscar Properties hade inte betalat köpesumman på 592 miljoner kronor i tid. Bolaget hävdade att det berodde på en tvist där de ansåg att Stockholms stad skulle stå för kostnaden för sanering av marken. Staden hävde avtalet, gick ut med ett nytt anbudsförfarande som alltså Obos vann.
Planen är att bygga 320 exklusiva lägenheter där, och Obos har två andra markanvisningar i området där de avser att bygga 325 bostäder på Kolkajen.
Obosledningen försökte på gårdagens stämma att tillmötesgå medlemsupproret något genom att de nu tillsätter en utredning om medlemsdemokratin, som ska presentera ett resultat under hösten.
