Putin fyller våra tankar

Soppan flödar in från Ryssland – och det handlar inte om rödbetor och borstj utan om bensin.

Tidigare tillverkades det mesta av bensinen i svenska tankar av råolja från Nordsjön, men nu är det »nog ganska nära 50–50« med Ryssland. Det är budskapet från Ulf Svahn. Han är vd för branschföreningen, som nyligen tog hänsyn till förnybara bränslen i namnet och numera heter Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet.

Det var länge sedan den svenska bensinen kom från Mellanöstern. 2001 är det senaste året då Saudiarabien syns i Statistiska centralbyråns statistik för olje-importen. Kuwait har ingen notering alls i den statistik som går tillbaka till 1995.

Men varken statistikmyndigheten, branschföreningen eller någon annan vet exakt varifrån bensinen kommer. Ulf Svahn säger att ingen myndighet kräver att företagen ska hålla reda på strömmarna, och företagen själva har inget intresse. För dem är det bensin. Så länge bensinen uppfyller EU:s och Sveriges krav på olika kvaliteter så spelar det ingen roll varifrån den har kommit.

För dem som, mot bakgrund av vad som händer politiskt i världen, vill – eller vill undvika att – handla bensin från ett visst landområde, är alltså möjligheterna små.

Det enklaste sättet att tänka sig bensinmarknaden är att betrakta Sveriges lager som en enda stor tank. Alla bolag häller sin bensin i tanken och alla hämtar ur tanken och kör ut till sina mackar.

Tanken består i verkligheten av depåer runt om i Sverige. Förr hade bolagen sina egna depåer, men nu samarbetar de. Preem, som tidigare hette OK Petroleum, hade omkring 25 depåer på 1980-talet. Nu har bolaget bara sex. Bolagen lastar och lossar hos varandra för att spara på transporterna.

Själva bensinen är alltså inget som mack-kedjorna kan konkurrera med. I allmänhet är det samma soppa i alla pumpar och priserna är ganska lika. I stället får mackarna konkurrera med läget, öppettiderna, maten och toaletterna. Design är också viktigt.

Om man försöker reda ut varifrån de fyra stora svenska oljebolagen hämtar sin bensin, finns ändå några grova siffror.

Branschettan Statoil säljer 35 procent av bensinen i Sverige. Där ingår Jet-mackarna. Bensinen kommer från Statoils raffinaderi i Danmark som hämtar råoljan från Nordsjön. Men Statoil köper också bensin från andra raffinaderier, bland annat från bensinkonkurrenten Preems raffinaderier på västkusten, enligt uppgift till Fokus.

Näst störst är OKQ8, med 29 procent av marknaden. Bolaget köper hälften av sin bensin från det finländska oljebolaget Nestes raffinaderier i Finland, som tar 70 procent av råoljan från Ryssland. År 2003 var andelen endast 35 procent. OKQ8 säljer den finländska bensinen i östra Sverige och i Norrland. Den andra hälften kommer från Preems raffinaderier och går till mackarna i väst och syd.

St1 är trea, med 21 procent av marknaden. I den andelen ingår mackarna i Shellkedjan. Bensinen kommer från bolagets raffinaderi i Göteborg, som tidigare bar Shells namn. Råoljan kommer mest från Nordsjön, men St1 tog också in olja från Libyen tidigare i år, när den arabiska revolutionsvåren just hade kommit i gång. Men det har inget med politik att göra, enligt St1:s vd Jonas Sidenå.

Preem är minst av de stora, med 13 procent av marknaden. Men bolaget är också störst och då gäller det raffinaderierna, i Göteborg och Lysekil. Bolaget – ägt av den saudiske Mohammed al-Amoudi – svarar för 80 procent av raffinaderikapaciteten i Sverige. Hälften av Sveriges bensin kommer från Preem, uppskattar bolaget. Två tredjedelar av Preems bensin och andra produkter går på export. USA har underskott på bensin och köper från Europa.

60 procent av råoljan till Preems båda raffinaderier kommer från Ryssland, det allra mesta av resten kommer från Nordsjön.

Det blir mycket uppskattningar, men det finns i alla fall en hård siffra som visar hur flödet ökar från källorna i Ryssland. Under de första åtta månaderna i år sålde ryssarna 6,4 miljoner ton råolja till Sverige. Under motsvarande tid för två år sedan var det 4,2 miljoner ton, en ökning med hälften. Ungefär en tredjedel av råoljan blir bensin.

Importökningen beror på att Preem har börjat köpa mer från Ryssland. Preem har byggt om raffinaderiet i Lysekil för ett par miljarder kronor för att kunna använda enbart Rysslands högsvavliga olja. Raffinaderiet tar bort svavlet från oljan och säljer det till kemiindustrin. Den lågsvavliga oljan från Nordsjön behövs inte.

Det som ger avkastning på investeringen i Lysekil är att den ryska oljan kostar mindre än oljan från Nordsjön. Många raffinaderier behöver lågsvavlig olja. När utvinningen krymper i Nordsjön, stiger priset på den oljan.

Leif Nilsson, oljehandlarveteran hos Preem, förklarar det enkelt:

– Det är kombinationen pris och värde.

Inköpsbesluten bygger på hur mycket av olika petroleumprodukter som raffinaderiet kan sortera fram ur just den kvalitet av råolja som är till salu och hur mycket bolaget för tillfället kan ta betalt för produkterna. Det är det som jämförs med priset.

De kolatomer som rinner ned i bensintankarna i Sverige kommer alltså från växtplankton från de hav som låg där Sibirien och Nordsjön nu ligger. Några kolatomer kommer också från veteax i Sverige, från sockerrör i Brasilien eller från majskolvar i USA. Framöver kommer det kanske också atomer från nyfällda tallar och från slaktrester.

Allt detta blir etanol som man blandar i bensinen. Nya EU-regler gör det möjligt att fördubbla andelen etanol i vanlig bensin från 5 till 10 procent. För en sådan ökning skulle det gå åt lika mycket etanol som nu tankas i Sveriges etanolbilar.

Men det trasslar med skatten. Branschföreningens vd Ulf Svahn säger att skattereglerna skulle göra den nya etanolbensinen dyrare och därmed kommersiellt omöjlig. Han tror att skatteknuten blir löst kanske till nästa höst eller till våren 2013. Men även om det i framtiden blir mer miljövänligt i bensinblandningen, är det alltså långt till möjligheten att tanka bilen med garanterat Krav- och Rättvisemärkt bensin.