Radikala skatteförslaget från LO-ekonomerna: Inför en lyxbåtskatt

Regeringen och samarbetspartierna är oense om mycket kring hur Januariavtalet ska tolkas, som nu förändringar i LAS och arbetsrätten. Men på en punkt är det helt överens: det behövs en skattereform.

Att en omfattande skattereform ska genomförs står som punkt 4 i avtalet. Men hur? Skatter är mariga saker, och senast en stor skattereform genomfördes i början av 90-talet tog det över tre år av utredande innan de var framme vid att lägga förslag.

Som Fokus konstaterade redan förra hösten kommer en skattereform inte hinnas med under denna mandatperiod. I bästa kan man komma överens om en eller flera utredningar om en skattereform som kan lägga förslag under nästa, 2022–2026. Förra hösten pågick fortfarande processen om processen, och det gör den fortfarande.

Men nu kommer ett inspel om förändringar i skatterna från en arbetsgrupp med LO-ekonomer och tankesmedjan Tiden. Det är förslag som kommer att få en rad intressegrupper (och partier) att slå bakut.

LO/Tiden-gruppen vill till exempel återinföra arvskatt, den tidigare arvskatten togs bort 2004.

– 40 procent av Sveriges totala förmögenheter är ärvda. Ungefär hälften av alla miljardärer i Sverige är arvingar. Stora inkomstskillnader i vårt land återföds och går i arv och det befäster en över- och underordning i samhället som strider mot en progressiv syn på rättvisa, skriver de.

LO-Tiden-gruppen vill att mindre arv undantas från beskattningen med ett högt grundavdrag på 400 000 kronor.  Och att arv mellan makar undantas.

I stället för en ny fastighetsskatt vill de ha en skatt baserad på markvärdet.

– Det påverkar mest inkomstdecil 10, alltså de med allra högst inkomster. Och vi vill ha en regel som skydda vanliga inkomsttagare, som gör att markskatten begränsas i förhållande till inkomsten, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström

– Det orimliga är dagens fastighetsavgifter där en villaägare i Stockholm med ett hus värt 10 miljoner betalar lika mycket som den som har en tvåmiljonervilla i Gävle.

[caption id="attachment_647140" align="alignnone" width="558"] Inkomstskillnaderna har ökat sedan 90-talet, och mest bidragande till det är olika kapitalinkomster.[/caption]

LO/Tiden-gruppen vill slopa RUT- och ROT-avdragen.

– De har inte gett tillräckliga sysselsättningseffekter och går framförallt till höginkomsttagarna, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

– ROT-avdraget stärker också den skatteklyftan mellan olika boendeformer då det bara får användas till ägt boende.

År 2017 gick 40 procent av det totala rutbeloppet till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna, konstaterar de.

– Det är inte rimligt att våra skattepengar skall gå till poolrengöring, kemtvätt eller möbelmontering för att höginkomsttagare skall få livspusslet att gå ihop, skriver LO/Tiden-gruppen.

Ett förslag som kanske inte har avgörande betydelse på svenska ekonomi, utan mer symboliskt, är det om en lyxbåtskatt.

– I Sverige betalar vi fordonsskatt på bilar. Då tycker vi att det kan vara rimligt att man också betalar en skatt på de allra dyraste båtarna. Förslaget är att sätta gränsen vid båtar värda över två miljoner kronor.

De vill också ha en rak kapitalinkomstskatt på 35 procent och ta bort all särbehandling av kapitalinkomster som finns i dag. Som exempelvis 3:12-reglerna som gör det gynnsamt att ta ut inkomsten som utdelning i stället för lön i fåmansbolag.

Men även med en skärpt kapitalbeskattning vill de behålla ränteavdragen.

Andra förslag i LO/Tiden-gruppen:

• Ersätt jobbskatteavdraget med en ny statlig skattereduktion lika för alla former av förvärvsinkomster, utom för de med högst inkomst.
• En ny rättviseskatt, en ny, permanent, form av värnskatt på mycket höga inkomster.
• LO/Tiden-gruppen sätter också stora frågetecken kring det som kallas ”grön skatteväxling”.
• – Den är problematisk, då den bygger på en permanent skattesänkning på en stabil skattebas (arbete), och en skattehöjning på en skattebas som är tänkt att försvinna (klimatfarliga utsläpp).
• – Klimatskatterna behöver koncentreras till transportsektorn och industrin, som tillsammans står för två tredjedelar av de svenska utsläppen, menar de.

[caption id="attachment_647141" align="alignnone" width="579"] Skattesystemet skulle bli enhetligt, det var tanken bakom skattereformen 1990–91. Men undantagen har med åren blivit allt fler, och motsvarar i dag 249 miljarder (vilket motsvarar Sveriges förväntade budgetunderskott i år)[/caption]