Räkna med fortsatt börskaos

Trumps tullar riskerar utlösa en djup lågkonjunktur.

Text:

Bild: Ap / Montage

De drakoniska importtullar som USA:s president Donald Trump tillkännagav förra veckan satte världens börser i brand. Kursfallen tog ny fart måndagen när Stockholmsbörsen rasade nära 8 procent inledningsvis. Efter lunch stod index på minus 5 procent, vilket innebär en nedgång med 13 procent sen årsskiftet och hela 22 procent sen all time high i mitten av februari. 

Börskaoset eldades på av att de nya tullarna grundas på rena falsarier, vilket innebär att de får Trump-administrationens att framstå som både obegriplig, opålitlig och oförutsägbar. Ingångna avtal och gällande regler väger uppenbarligen lätt för Donald Trump när han ska göra ”America great again”.  Nu väntar en upptrappning av handelskriget. Kina har redan beslutat om att införa matchande tullar på stora delar av sin amerikanska import. Och på måndagen träffades EU:s handelsministrar i Bryssel för att diskutera motåtgärder. 

Även om delar av tullpaketet kan ses som ett tämligen skamlöst förhandlingsutspel så har Trump deklarerat i versaler att: ”MIN POLITIK LIGGER FAST”. I helgen var också finansminister Scott Bessent och handelsminister Howard Lutnick ute och försvarade tullarna och sa att de inte kommer att ändras i någon större utsträckning.  De båda ministrarna tonade ned risken för en amerikansk recession, vilket de är rätt ensamma om. Börsens reaktion visar entydigt vad den kollektiva uppfattningen är. För det finns flera faktorer som talar för att den amerikanska ekonomin i synnerhet och världsekonomin i allmänhet har både motvind och uppförsbacke framöver. 

För det första är det uppenbart att kostnaderna för många amerikanska företag och konsumenter kommer att öka med tullarna.  De företag som inte kan föra vidare hela kostnadsökningen får se sjunkande vinster och i de fall de kan höja priserna spär det på inflationen i USA. Och även om Trumpadministrationen beskriver priseffekten som en engångsföreteelse och inte någon allmänt uppgående prisspiral, så ger tullarna en mycket stark inflationsimpuls, där aktörer i alla led vill försöka kompensera sig.  

För det andra så är det troligt att den allmänna oförutsägbarheten, liksom börsnedgången i sig, gör både hushåll och företag mer försiktiga och drar ner på konsumtion och investeringar, det vill säga de klassiska ingredienserna bakom en recession.  

Ett tillstånd med stigande priser och sjunkande ekonomisk aktivitet brukar benämnas stagflation, vilket är varje centralbanks mardröm. Detta eftersom utrymmet att sänka räntan för att stimulera ekonomin eroderas då ju sänkta räntor spär på inflationen ytterligare. Omvärlden och inte minst aktiemarknaden har vant sig vid att centralbankerna kliver fram när ekonomierna utsätts för olika typer chocker, som vid finanskrisen 2008 och pandemiutbrottet 2020. Nu är manöverutrymmet mer begränsat.  

Men den osäkerhet som Trump har inducerat i världsekonomin gäller inte bara tullarna utan även dollarns status som reservvaluta, det vill säga andra länders och institutioners vilja att investera i amerikanska skulder. Enligt ekonomisk teori borde högre amerikanska tullar leda till en starkare dollar. Så har inte varit fallet utan dollarn har i stället försvagats, inte minst mot den svenska kronan, sedan i januari. Därmed har även det tradtionella mönstret att dollarn stärks i tider av oro brutits. Det skapar osäkerhet runt finansieringen av USA:s stora budgetunderskott och även de skattesänkningar som Trump har utlovat. Att presidentens ekonomiska rådgivare Stephen Miran, som har talat sig varm för tullar, också har uppmärksammats för en rapport där han menar att utländska innehavare av amerikanska statspapper ska ”övertalas” att omvandla dessa till obligationer med mycket lång löptid och ingen ränta – ”Mar-A-Lago Accord” - ökar inte förtroendet för vare sig dollarn eller den amerikanska ekonomin.  

Räkna därför med fortsatt kaos, inte minst på börserna. 

***

De drakoniska importtullar som USA:s president Donald Trump tillkännagav förra veckan satte världens börser i brand. Kursfallen tog ny fart måndagen när Stockholmsbörsen rasade nära 8 procent inledningsvis. Efter lunch stod index på minus 5 procent, vilket innebär en nedgång med 13 procent sen årsskiftet och hela 22 procent sen all time high i mitten av februari.

Börskaoset eldades på av att de nya tullarna grundas på rena falsarier, vilket innebär att de får Trump-administrationens att framstå som både obegriplig, opålitlig och oförutsägbar. Ingångna avtal och gällande regler väger uppenbarligen lätt för Donald Trump när han ska göra ”America great again”.  Nu väntar en upptrappning av handelskriget. Kina har redan beslutat om att införa matchande tullar på stora delar av sin amerikanska import. Och på måndagen träffades EU:s handelsministrar i Bryssel för att diskutera motåtgärder. 

Även om delar av tullpaketet kan ses som ett tämligen skamlöst förhandlingsutspel så har Trump deklarerat i versaler att: ”MIN POLITIK LIGGER FAST”. I helgen var också finansminister Scott Bessent och handelsminister Howard Lutnick ute och försvarade tullarna och sa att de inte kommer att ändras i någon större utsträckning. De båda ministrarna tonade ned risken för en amerikansk recession, vilket de är rätt ensamma om. Börsens reaktion visar entydigt vad den kollektiva uppfattningen är. För det finns flera faktorer som talar för att den amerikanska ekonomin i synnerhet och världsekonomin i allmänhet har både motvind och uppförsbacke framöver.

För det första är det uppenbart att kostnaderna för många amerikanska företag och konsumenter kommer att öka med tullarna. De företag som inte kan föra vidare hela kostnadsökningen får se sjunkande vinster och i de fall de kan höja priserna spär det på inflationen i USA. Och även om Trumpadministrationen beskriver priseffekten som en engångsföreteelse och inte någon allmänt uppgående prisspiral, så ger tullarna en mycket stark inflationsimpuls, där aktörer i alla led vill försöka kompensera sig.

För det andra så är det troligt att den allmänna oförutsägbarheten, liksom börsnedgången i sig, gör både hushåll och företag mer försiktiga och drar ner på konsumtion och investeringar, det vill säga de klassiska ingredienserna bakom en recession.

Ett tillstånd med stigande priser och sjunkande ekonomisk aktivitet brukar benämnas stagflation, vilket är varje centralbanks mardröm. Detta eftersom utrymmet att sänka räntan för att stimulera ekonomin eroderas då ju sänkta räntor spär på inflationen ytterligare. Omvärlden och inte minst aktiemarknaden har vant sig vid att centralbankerna kliver fram när ekonomierna utsätts för olika typer chocker, som vid finanskrisen 2008 och pandemiutbrottet 2020. Nu är manöverutrymmet mer begränsat.

Men den osäkerhet som Trump har inducerat i världsekonomin gäller inte bara tullarna utan även dollarns status som reservvaluta, det vill säga andra länders och institutioners vilja att investera i amerikanska skulder. Enligt ekonomisk teori borde högre amerikanska tullar leda till en starkare dollar. Så har inte varit fallet utan dollarn har i stället försvagats, inte minst mot den svenska kronan, sedan i januari. Därmed har även det tradtionella mönstret att dollarn stärks i tider av oro brutits. Det skapar osäkerhet runt finansieringen av USA:s stora budgetunderskott och även de skattesänkningar som Trump har utlovat. Att presidentens ekonomiska rådgivare Stephen Miran, som har talat sig varm för tullar, också har uppmärksammats för en rapport där han menar att utländska innehavare av amerikanska statspapper ska ”övertalas” att omvandla dessa till obligationer med mycket lång löptid och ingen ränta – ”Mar-A-Lago Accord” – ökar inte förtroendet för vare sig dollarn eller den amerikanska ekonomin.  

Räkna därför med fortsatt kaos, inte minst på börserna.

***