Räntechocken jämnar ut inkomstklyftor
Inkomstspridningen i Sverige minskade i fjol efter de historiskt stora klyftorna 2021, enligt en färsk rapport från regeringen.
Bild: Unsplash
Inkomstskillnaderna i Sverige minskade under fjolåret, för första gången på länge. Den främsta anledningen var reformer utformade för att hjälpa låginkomsttagare, såsom höjd sjuk- och aktivitetsersättning, högre garantipension och höjt bostadstillägg för pensionärer. Samtidigt tog de högst avlönade mest stryk, vilket berodde på att både börsen och bostadsmarknaden backade så att kapitalinkomsterna blev lägre.
Den så kallade gini-koefficienten – ett övergripande mått på inkomstskillnader – beräknas till följd av utvecklingen ha fallit till 0,32 2022 från 0,33 året före, enligt en fördelningspolitisk redogörelse från finansdepartementet. Och det lutar åt en snarlik utveckling i år.
– Min bedömning är att 2021 kommer att framstå som ett onormalt år, med större inkomstspridning än året före och åren efter, säger Anders Björklund, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Inkomstklyftorna i Sverige har annars ökat stadigt sedan 1980-talet då gini-koefficienten låg kring 0,20.
– Sedan kom skattereformen 1990/1991, som drog ned marginalskatterna. Så skatterna har fått mindre av en omfördelande effekt. Det är en viktig drivkraft, säger Björklund.
En annan faktor som ökat inkomstklyftorna i landet är enligt Björklund ökad invandring.
– Många invandrare hamnar i fattigdomskategorin – alltså med relativt låg ekonomisk standard. Men huvudeffekten är ändå skatterna, skulle jag tro, säger han.
Spridningen av inkomster för olika grupper i Sverige relativt låg – precis som i de nordiska grannländerna.
"I de sydeuropeiska länderna Italien, Grekland och Spanien är spridningen avsevärt större än i de nordiska länderna. Detsamma gäller för flertalet av de nyare medlemsstaterna i EU", skriver regeringen.
Björklund tycker inte man kan säga att det finns något riktmärke för en perfekt inkomstfördelning att sikta på, som ger bäst produktivitet eller BNP per capita.
– Utjämnar man med jämlik utbildning kan det ju främja både produktivitet och jämlikhet. Men med andra åtgärder – som extremt höga marginalskatter – kan det uppstå en målkonflikt och gå åt andra hållet, säger han.
Justerar man för inflationen och tittar på den så kallade realinkomsten var i princip alla svenskar förlorare 2022. Men relativt sett åt högre räntor och minskade reavinster upp mest av inkomsterna för den procent av befolkningen med de allra högsta inkomsterna.
I år beräknas nedgången justerat för inflation fortsätta för de flesta. Men den nedersta tiondelen på inkomstskalan får en viss standardökning, medan "den absoluta toppen" väntas få fortsatta bakslag på grund av minskade reavinster.
Smällen mot de med högst inkomster i fjol slår dock mot en grupp som ett år tidigare hade den största inkomstökningen som har uppmätts för någon grupp i modern tid.
Fakta: Detta mäter gini-koefficienten
Den så kallade gini-koefficienten är ett mått på den allmänna inkomstspridningen i ett land. På värdet 0 har alla invånare exakt samma inkomst. Ligger värdet på 1 har en enda person all inkomst. Ett högre värde på gini-koefficienten visar därmed på högre inkomstklyftor i landet.
Gini-koefficienten i Sverige har lyft från nivåer kring 0,20 i början av 1980-talet till en historisk topp på 0,33 för det senast året med fastställda tal: 2021. Men skattereformen i början av 1990-talet försvårar historiska jämförelser långt bakåt i tiden då den innebar att fler inkomster beskattades och kunde räknas in som underlag för beräkningarna.
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
***
