Räntekostnaderna för Sveriges statsskuld på 1 181 miljarder: Noll kronor

Att vara skuldsatt med 1 181 miljarder och inte betala någon ränta låter som att Sverige kvalar in för Lyxfällan. Dessutom är det efter ett år när statsskulden växt från 35,2 procent till 42,6 procent av bruttonationalprodukten, BNP.

Men så är det inte. Anna Sjulander, tillförordnad skuldförvaltningschef på Riksgälden, förklarar:

– När vi lånar gör vi det till stor del i statsobligationer. De har en kupong, vilket motsvarar en räntebetalning. Och när vi säljer en obligation säljs den till över- eller underkurs, baserat på marknadsräntan.

De låga utgifterna för räntan på statsskulden beror på att Riksgälden sålt större volymer av obligationer till överkurs. Statsobligationer som såldes när räntenivån var högre har en årlig ränta som överstiger nuvarande marknadsräntor. Som kompensation för den högre kupongräntan betalar köparna ett högre pris.

De större inbetalningarna till staten medför lägre utgifter för statsskuldsräntor 2021, trots att statens lånebehov ökat kraftigt under 2020.

Nästa år är statens nettoutgift för räntekostnader på statsskulden 0 kronor. Räntekostnaden på -10,5 miljarder äts upp av det positiva nettot på över- eller underkurser på obligationer som är på 11 miljarder kronor. Under 2022 räknar finansdepartementet däremot på räntekostnader på netto 6,6 miljarder kronor och 2023 på 7 miljarder. Fast på kort sikt är det långt mindre än räntekostnaden 2019 på 22 miljarder och 2020 på 20 miljarder.

– På kort sikt minskar ränteutgifterna, å andra blir det högre kupongränta under löptiden. Vi lånar till låga räntor, därför det blir så här.

Hur låga räntor?

– En 10-årsobligation kan vara på -0,3 procent i dag. En kommande tioårig obligation sätts nu till 0,0125 procent. Man ska komma ihåg att den vanliga marknadsräntan är negativ i dag.

Riksgälden auktionerar varannan onsdag ut statsobligationer, köpen går via de stora bankerna, och köpare är i allmänhet de stora pensions- och fondförvaltarna. De är långsiktiga placerare och i snitt 30 procent är utländska köpare.

– Och vi har höga täckningskvoter, med större budvolym än vi tänkt sälja. Sverige som land har hög kreditvärdighet med trippel-A i kreditbetyg.

En statsskuld på 42,6 procent av BNP kan jämföras med snittet för EU-länderna som är på 87 procent, och där länder som Italien, Grekland, Portugal och Belgien men även USA ligger på över 100 procent.

Merparten av statsobligationerna som tecknas i kronor löper på tio år. En mindre andel på fem eller 2,5 år. Snart emitteras också statspapper som löper på 25-år.

Under några veckor i mars, när coronapandemins omfattning började stå klar, fanns en osäkerhet kring hur de finansiella marknaderna skulle reagera. Men Anna Sjulander menar att det fanns en god beredskap inför statens kommande lånebehov:

– I vårt uppdrag ska vi vara förberedda på att låna pengar, det ligger i uppdraget. Vi har haft flera år med budgetöverskott bakom oss där vi från Riksgälden ändå hållit våra kanaler öppna för att förberedda oss låna upp stora belopp. Vi kan hantera stora svängningar.

Har regeringen rätt när de säger att en statsskuld på 42,6 procent inte är något vi ska oroa oss för?

– Inte om man jämför Sverige internationellt, nej. Vi kommer från ett lågt perspektiv, och jämfört med 90-talskrisen verkar det få en mindre påverkan, säger Anna Sjulander på Riksgälden.