Regeringen flyttar investeringar från vägnätet till järnvägen
Regeringen prioriterar om infrastruktursatsningar så att en större del av pengarna går till järnvägen – framför allt de omdiskuterade höghastighetsbanorna.
Bild: Johan Nilsson / TT
Närmare 900 miljarder kronor ska satsas på infrastrukturen under perioden 2022 till 2033. Planerna är presenterade sedan tidigare av Trafikverket och riksdagen har klubbat själva rambeloppet. Nu har regeringen också bestämt detaljerna i stor utsträckning, och gjort egna prioriteringar.
Jämfört med Trafikverkets plan lägger regeringen fler miljarder på järnvägen, bland annat fyrspårig järnväg på pendlarsträckan Uppsala–Stockholm som under många år har haft problem. Med det blir också mer pengar till Malmbanan och Sydostlänken, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
– Vi påskyndar järnvägsinvesteringarna, säger Eneroth.
Därmed vill regeringen satsa på de omdiskuterade, och av oppositionen ifrågasatta, höghastighetsbanor som ska binda samman Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg. Inledningsvis blir det mer pengar till några delsträckor.
För Tomas Eneroth handlar det i första hand om att öka kapaciteten. Definitionsmässigt blir det också möjligt att köra höghastighetståg, det vill säga 250 km/h. Om det sedan blir möjligt att köra 320 km/h eller inte är kanske inte det viktigaste, enligt ministern. Trafikverket får utreda vidare vad som är effektivast.
– Det viktigaste är att öka kapaciteten, säger han.
Någon gång runt 2045 skulle nya kompletta banorna kunna stå klara, bedömer Eneroth.
För att få råd inom den befintliga ramen har regeringen valt att plocka bort några mindre projekt. Eneroth nämner bland annat vägsträckan Matfors-Blåberget, väster om Sundsvall.
Inte helt oväntat är Moderaterna kritiskt till regeringens prioriteringar. Det fattas pengar till underhåll. M anser att höghastighetsbanorna borde slopas.
”Liknande köer som vi i dag ser på Arlanda kommer vi tyvärr snart också se på svenska vägar och järnvägar, eftersom regeringen inte satsar det som krävs på underhållet. Socialdemokraterna verkar hellre vilja klippa band i valrörelsen till framtida miljardprojekt, än att laga potthålen som finns här och nu på svenska vägar”, skriver Maria Stockhaus, trafikpolitisk talesperson för Moderaterna, i en kommentar till TT.
Samtidigt sker satsningar på 197 miljarder på vägunderhåll där bland annat Essingeleden och E22:an ska förbättras, en rekordsumma enligt Eneroth:
– Vägarna är slitna och vi har stora utmaningar som vi måste möta. Vi ska få tryggare och bättre vägar. Aldrig förr har vi byggt så mycket nytt. Vi behöver stärka upp vägnätet så det klarar av ett befolkningstal på tio miljoner invånare.
Men redan när Trafikverket lade fram sin plan före jul, flaggade myndigheten för att vägsatsningarna bara räcker till mer av akuta avhjälpande åtgärder än förebyggande.
Fakta: Planen i korthet
Infrastrukturplanen innefattar sammanlagt investeringar på 881 miljarder kronor under åren 2022–2033.
Investeringsramen omfattar 799 miljarder kronor. Utöver det tillkommer 82 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering.
De 799 miljarderna fördelas på följande sätt:
- 165 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar.
- 197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar.
- 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet, det vill säga nya satsningar där framför allt nya stambanor slukar över 100 miljarder kronor.
Källa: Regeringen
***
