Rekordmånga långtidsarbetslösa under pandemin – över 180 000 svenskar

SVERIGE

Nya virusvarianter hotar på pandemins ettårsdag

En allt större del av coronasmittan i Sverige har visat sig bero på den brittiska varianten. Den upptäcktes i Storbritannien i september 2020 och har spridit sig till över 100 länder. En ny studie visar att risken att dö av den varianten ökar från 0,25 till 0,41 procent av de smittade.

Samtidigt har den variant av coronaviruset som först upptäcktes i Sydafrika nu bekräftats i nio av landets 21 regioner och misstänks finnas i 17 regioner, uppger Ekot.

– Men den får inte riktigt samma kraftiga ökning som den varianten som först upptäcktes i Storbritannien, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

Den 11 mars 2020 betecknade WHO coronaviruset som pandemi och samma dag avled den första svenska patienten i covid-19. I går hade 13 088 personer i Sverige avlidit med konstaterad covid-19 och 701 892 personer testat positivt för viruset.

Långtidsarbetslösheten biter sig fast under pandemin

Arbetslösheten var som högst 9,2 procent och för ungdomar 13,4 procent i pandemins inledning. Nu har nivåerna sjunkit till 8,7 respektive 11,6 procent, rapporterar Arbetsförmedlingen.

Under krisen har antalet personer som varit arbetslösa i mer än tolv månader stigit till rekordhöga 180 000 personer. Dessutom har över 100 000 personer i februari 2021 varit utan arbete mellan sex och tolv månader och riskerar därmed att bli långtidsarbetslösa.

De omfattande stödåtgärder som regeringen införde har haft effekt. Korttidsarbete, omställningsstöd och utökat antal utbildningsplatser har bidragit till att dämpa ökningen av arbetslösheten.

228 744 personer var öppet arbetslösa i februari och 225 534 personer deltog i program med aktivitetsstöd.

Kritik mot lagen som ska skydda tvångsvårdade barn

Utredningsförslaget som ska stärka tvångsvårdade barns rättigheter får kraftig kritik från flera av riksdagens partier för att inte sätta ”barnets bästa” i främsta rummet.

Lagförslaget tillkom efter att en treårig flicka avlidit efter att hon återförts till sina biologiska föräldrar. Flickans mamma dömdes i fjol till 21 månaders fängelse för grovt vållande till annans död och narkotikabrott. Domen har överklagats och fallet ska upp i hovrätten i maj.

Regeringens utredare Charlotte Lönnheim lämnade i går fem förslag till lagändringar som alla skärper kraven på socialnämnderna att bättre följa upp tvångsomhändertaganden.

Kritikerna anser att utredningen inte tillräckligt tar barnens intresse tillvara genom att ”barnets bästa” ska vara styrande rekvisit när frågan behandlas i domstol, ett begrepp som utredaren inte anser rättssäkert.

Företrädare för M, L och C i socialutskottet har alla sagt att de ska arbeta vidare med frågan för att skärpa lagen.

Triss i rättsfall för Kristdemokraternas toppnamn

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch får sannolikt avgöra sin hustvist i Uppsala tingsrätt i höst, sedan säljaren tackat nej till 200 000 kronor extra för att dra ett streck över striden.

Därtill riskerar hon att åtalas för grovt förtal sedan hon på Facebook utpekat säljaren ombud som dömd brottsling. Åklagaren kommer rimligen att besluta om eventuellt åtal under våren.

Dessutom har nu partiets riksdagsledamot Lars Adaktusson begärt att Justitiekanslern (JK) ska väcka åtal mot DN:s ansvarige utgivare Peter Wolodarski för förtal.

DN skrev att han upprepade gånger röstat mot abort under sin tid som EU-parlamentariker 2014 – 2018. Adaktusson hävdar att han enbart röstat för att abortfrågan inte skulle föras upp till beslut på EU-nivå.

Lars Adaktusson har tidigare anmält DN till Medieombudsmannen och fört frågan till Mediernas etiknämnd som friade tidningen.

UTRIKES

Militären avrättar demonstranter i Myanmar

Sedan juntan tog makten i en kupp den 1 februari har säkerhetsstyrkor dödat minst 60 demonstranter, uppger FN. Amnesty International har granskat över 50 videofilmer från sociala medier som visar hur demonstranter dödas. Människorättsorganisationen anser att många av morden kan liknas vid rena avrättningar.

Militären har tidigare sagt att de agerar återhållsamt gentemot de enorma protester som pågått sedan deras maktövertagande. Men enligt Amnesty har prickskyttegevär och kulsprutor använts mot demonstranter. Omkring 2.000 personer har också gripits.

Militärjuntan har avsatt den folkvalda ledaren Aung San Suu Kyi och hennes regering. En rad folkvalda politiker har frihetsberövats och minst två företrädare för regeringspartiet NLD har dött.

Kongressen godkände Bidens helikopterpengar

I går klubbade representanthuset igenom Joe Bidens historiska stödpaket på 1 900 miljarder dollar, som tidigare passerat senaten. Det motsvarar 15 000 miljarder kronor eller tre svenska bruttonationalprodukter.

Pengarna ska först och främst hjälpa familjer och löntagare som drabbats hårt i pandemins spår. Amerikaner med en årslön på upp till 75 000 dollar får en check på omkring 11 000 kronor. Barnfamiljer och arbetslösa kommer också att få större bidrag.

Ekonomer har varnat för att ett så stort stödpaket kan dra igång en inflationsspiral och republikanerna röstade mot förslaget. Men demokraterna ser stödet som nödvändigt för att få igång ekonomin under pandemin:

– Det här är den mest progressiva lagstiftningen i landets historia, sade Jan Psaki, presstalesperson för Vita huset.

Omfattande dataintrång i norska Stortinget

Hackare har tagit sig in i Stortingets datasystem och misstänks ha hämtat information från ett ännu okänt antal stortingsledamöter. Även i höstas utsattes Stortinget för ett dataintrång.

– Men det här är större och mer avancerat än senast, sade talmannen Tone Wilhelmsen Tröen till Aftenposten då intrånget blev känt i går.

– Många är drabbade och angreppet hade potential att ta sig in i den parlamentariska processen. Detta är ett angrepp på vår demokrati.

Inbrottet skedde genom en säkerhetsbrist i Microsoft Exchange, som normalt används för e-post och kalendertjänster som Outlook. Microsoft larmade om bristerna den 2 mars och Stortinget uppgraderade då sina säkerhetssystem. Trots detta fann den norska datasäkerhetstjänsten omfattande angrepp tre dagar senare. Det är oklart hur länge hålet i systemet kunnat användas av obehöriga. Polisen utreder intrånget.

I höstas anklagade regeringen Ryssland för att ligga bakom intrånget, vilket Ryssland nekat till.

Ökat tryck på att stoppa EU:s export av vaccin

EU har exporterat 40 procent av sitt vaccin och nu växer kraven på att införa exportstopp.

Sedan slutet av december har EU-länderna fått dela på sammanlagt 55 miljoner doser av vaccin. Samtidigt presenterades i går siffror som visar att EU-länderna exporterat över 34 miljoner doser vaccin sen 30 januari.

– Vi exporterar och exporterar och exporterar, men vi har inte tillräckligt med vaccin till våra egna medborgare", säger den tyske EU-parlamentarikern Peter Liese till Ekot.