Riksbanken rekordhöjer styrräntan – ”betydligt högre levnadsomkostnader”
Riksbanken slår till med en högre räntehöjning än väntat: 1,0 procentenhet till 1,75 procent. Dessutom skruvas ränteprognosen upp rejält.
Bild: Ali Lorestani / TT
Marknadens prognos låg på en så kallad trippelhöjning, 75 punkter. Det blev dock ännu mer. Dagens besked innebär den största höjningen sedan inflationsmålet infördes 1993, men är absolut nödvändig enligt Riksbanken.
"Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag, och många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader. Det skulle dock bli än mer smärtsamt för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
Fler räntehöjningar kommer
Dagens besked kommer efter att styrräntan förra gången höjdes med 0,50 procentenheter, allt för att stävja inflationen som rusat i Sverige precis som i övriga världen. Fler höjningar är dock på gång när nu Riksbanken samtidigt höjer sin ränteprognos kraftigt. För 2023 höjs den till 2,5 procent mot tidigare 1,9 procent. För 2024 är prognosen nu 2,5 procent mot tidigare 2,0.
"Prognosen indikerar att räntan kommer att höjas ytterligare det kommande halvåret. Osäkerheten kring inflationsutvecklingen är mycket stor och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet", skriver Riksbanken.
Riksbanken skriver samtidigt att värdepappersköpen fortsätter i linje med beslutet i juni men väntas upphöra vid årsskiftet.
"Genom att Riksbanken höjer räntan mer nu minskar risken för hög inflation på sikt och därmed behovet av en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram", skriver Riksbanken.
"Vi har ett allvarligt inflationsproblem"
Ett extremt bistert besked för hushållen och företagen – men också ett helt nödvändigt. Det säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, om Riksbankens rekordhöjning.
– Vi har ett allvarligt inflationsproblem, inflationsförväntningarna ligger fortfarande för högt och Sverige behöver får upp räntan så att inte penningpolitiken fortsätter att stimulera, säger han.
En styrränta på 1,75 procent bidrar däremot fortfarande till en expansiv penningpolitik, enligt Bergqvist.
– Det innebär att Riksbanken fortfarande sitter med foten på den monetära gaspedalen. Med en ränta på 1,75 procent innebär det att penningpolitiken fortfarande är expansiv, så Riksbanken kommer att behöva fortsätta höja räntan, säger Robert Bergqvist.
Dagens besked får också omedelbara marknadseffekter. Stockholmsbörsen som inför beskedet låg på tydligt plus vänder nu i stället nedåt och OMXS-index är ned minus 0,7 procent. Däremot stärks banksektorn ytterligare efter att inledningsvis handlat upp. Den svenska kronor som tappat kraftigt mot övriga valutor stärks mot såväl den amerikanska dollarn som euron.
Fakta: Från 500 till minus 0,5 procent
Den styrränta Riksbanken använder i dag infördes i kölvattnet på den dramatiska höjningen av dåtidens så kallade marginalränta till 500 procent hösten 1992 inför det att kronans fasta växelkurs övergavs. Styrräntan avgör dagslåneräntan på kassaöverskott i banksystemet och påverkar därmed en lång rad andra räntor i ekonomin.
Syftet styrräntan och andra penningpolitiska åtgärder är att uppnå prisstabilitet, definierat som en inflation enligt måttet KPIF, kring 2 procent per år.
Den största justeringen av styrräntan hittills (då kallad reporäntan) gjordes i finanskrisen i december 2008. Den sänktes då med 175 punkter (1,75 procentenheter). Den sänktes därefter med ytterligare 100 punkter i februari 2009.
Den största höjningen av vår tids styrränta hittills är 50 punkter, vilket har skett två gånger: i februari 2000 och i juli 2022.
När dagens styrränta infördes 1994 låg den på 6,95 procent. Den högsta räntenivån hittills var under en period 1995–1996 på 8,91 procent.
Den lägsta nivån för styrräntan hittills är minus 0,50 procent, där den låg under perioden februari 2016 – januari 2019.
***
